tisdag 19 mars 2024
renar

Rennäringen i Sverige

Renskötseln är en samisk näring som i Sverige är förbehållen samerna. Renskötselrätten bygger på urminnes hävd och är inte ett "privilegium" och ingenting som samerna "fått" av staten. Renskötseln fanns innan Sverige bildades. All rennäring bygger på det fria naturbetet eftersom renar är vandringsdjur.

Samebyar
Renskötselrätten tillkommer det samiska folket. Enligt rennäringslagen kan den rätten bara utövas av en same som är medlem i en sameby. En sameby är en ekonomisk och administrativ sammanslutning med egen styrelse som för medlemmarnas gemensamma bästa ska leda renskötseln på ett visst geografiskt område. Renbetesrätt råder på ungefär 50 procent av Sveriges yta. Det betyder inte att all mark är lämplig eller ens möjlig att nyttja som betesmark för renar. Det finns 33 fjällsamebyar, 10 skogssamebyar och 8 koncessionssamebyar där renskötsel bedrivs med särskilt tillstånd, sammanlagt 51 samebyar.

Renskötare och renägare
Det finns cirka 4 600 renägare (som äger minst en ren), varav 85 procent bor i Norrbottens län. 40 % av renägarna är kvinnor. Inom en sameby finns flera yrkesverksamma renskötare som samarbetar. Det finns drygt 1 000 yrkesverksamma renskötare i Sverige (gruppansvariga renskötare eller kategori F i vår statistik). Renskötaryrket har blivit ett mansdominerat yrke. Endast 18 % av de yrkesverksamma renskötarna är kvinnor. Det är oftast en man som arbetar heltid med renskötsel medan familjemedlemmar och släkt hjälper till när arbetet så kräver, till exempel vid renskiljning, kalvmärkning och slakt. Det innebär i praktiken att en större andel samer är engagerade i renskötselarbete än vad som framkommer i statistiken. Renskötseln är inte bara en näring utan ett omistligt kulturarv. 

Stora betesarealer
Antalet renar i Sverige varierar mellan 225 000 och 280 000 i vinterhjord. Rennäringen är beroende av stora betesarealer eftersom renarna rör sig efter årstidsväxlingarna. För vandringarna mellan olika betesmarker utnyttjar renen bestämda vandringsleder. Under vissa tider på året, framför allt i samband med kalvmärkning, höstslakt och flytt till vinterbetesområdena, samlar renskötarna renarna i större hjordar som drivs efter urgamla flyttleder. Det är nästan omöjligt att ändra en flyttled eftersom renarna är lättskrämda vanedjur. I vissa områden är flyttlederna avskurna av exempelvis industriaktiviteter, bilvägar och järnvägar. Då måste renarna fraktas till nya betesområden med lastbil.

Störningar
Renar är känsliga för störningar från andra markanvändare och rovdjur. Det gäller särskilt på våren när kalvarna föds. Andra tillfällen är när renarna samlas och drivs i hjordar till rengärden för kalvmärkning eller skiljning. Vid flytt till och från vinterbetesmarkerna kan flyttlederna innehålla svåra passager som t ex älvar, vägar eller järnvägar. Vid vila och bete under flyttningar måste renarna få vara ostörda. Om renarna skräms av rovdjur, hundar eller människor kan hjorden splittras och flera dagars arbete för renskötarna vara spolierat. På våren kan vajorna kasta sina kalvar eller lämna nyfödda kalvar om de blir störda och stressade.

Traditionsbärare
Renskötseln av idag är främst inriktad på köttproduktion. Tämjda renar används idag inom turismen eller för "renrace". Renskötseln spelar fortfarande stor roll i den samiska kulturen. Den är en traditionsbärare med stort symbolvärde. Att vara renskötare är ett hårt yrke, men det är också en livsstil. Som renskötare är man samtidigt bärare och förmedlare av den samiska renskötselkulturen.

Vad kostar en ren?
Det är inte så lätt att svara på frågan hur mycket en ren kostar. Det beror på om man vill veta avelsvärdet eller slaktvärdet. Avelsvärdet är klart högre än slaktvärdet eller ersättningarna för dödade renar. En tam ren är mer värd än en som inte är tämjd. En honren som ger mycket kalv är mer värd än en som sällan eller aldrig har någon kalv. Ersättning för bildödade renar hanteras av Trafikförsäkringsföreningen som har en överenskommelse med Svenska Samernas Riksförbund (SSR). Om det påkörande fordonet är känt och har en trafikförsäkring, utreds och handläggs ärendet först av fordonets trafikförsäkringsbolag. Ersättning för tågdödade renar hanteras av Trafikverket. För slaktvärde se vår sida med slaktstatistik.

© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2024-01-19

Statistik

Statistik om rennäringen

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyRennäring
MenyRennäring
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?