onsdag 20 september 2017
Renbetesmark
Renlav är mumma för renar. Foto: mostphotos.com

Grön infrastruktur ur rennäringsperspektiv

En sammanhållen och fungerande grön infrastruktur är förutsättningen för att renskötsel, natur och samisk kultur ska fortleva. Den upprätthåller viktiga funktioner inom renskötseln och möjliggör årstidsbunden förflyttning mellan betesområden.

Grön infrastruktur handlar om långsiktig hållbarhet i våra ekosystem. Det är ett nytt begrepp, men tänkesättet är inte nytt. Det handlar om hur allt hänger ihop och hur landskapet påverkar människors, djurs och växters livsvillkor. När ingrepp görs som förändrar landskapet, förändras inte bara själva marken utan hela ekosystemet för de som berörs.

Grön infrastruktur är nödvändig för en fungerande renskötsel. Grön infrastruktur ställer frågor som samer alltid ställt genom att lyfta ekosystemens funktionalitet, betesmarkernas betydelse och möjligheter för arter att sprida och förflytta sig i landskapet.

Genom att medvetet beakta grön infrastruktur i fysisk planering, pågående mark- och vattenanvändning, och i brukande och förvaltning av naturresurser, kan insatser samordnas och effektiviseras och tidigare förbisedda sammanhang i landskapet uppmärksammas. Bevarande av och insatser för grön infrastruktur är en självklar tillgång för den lokala och regionala utvecklingen.

Samernas unika kunskap om renens livsmiljöer och vilka marker som brukats för olika faser i renskötselåret har i begränsad utsträckning funnits dokumenterad. Det har varit en traditionell kunskap som överförts muntligt. Men under 2000-talet har samebyar börjat upprätta så kallade renbruksplaner. Det är en beskrivning av samebyns markanvändning som andra kan förstå och ta till sig, och utgör underlag vid samråd. Renbruksplanernas betydelse ökar och har potential att öka förståelsen för rennäringens behov hos andra markanvändare.

En renbruksplan består av dokumentation över olika typer av markanvändningar för renskötseln. Den omfattar betesmarker, flyttleder, rastbeten, svåra passager, anläggningar mm samt beskrivning av omvärldsfaktorer och hur markerna kan användas för bedrivande av renskötsel framöver. Dokumentationen kombineras ofta med GPS på ren som beskriver renars rörelse under renskötselåret. Renbruksplanen visar med andra ord den gröna infrastrukturen för renskötseln. Renen kan således användas som en indikator för en sammanhållen grön infrastruktur.

Länsstyrelserna har ett regeringsuppdrag att skriva regionala handlingsplaner för grön infrastruktur som ska vara klara hösten 2018.

Frågor om rennäring och renens betydelse i landskapet spelar en viktig roll i norra Sverige. Länsstyrelserna i Norrlandslänen (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Dalarna, Västernorrland) samarbetar bland annat i ett projekt för att jämföra och analysera renars rörelsemönster, kartlagd beteslandsindelning och de värden som finns i landskapet (värdetrakter i skog och våtmarker). Just nu pågår ett pilotprojekt som kommer att redovisas med rapport och kartor hösten 2017.

Studien görs i samverkan med  utvalda samebyar, Sametinget och Skogsstyrelsen. Utvärderingen av analyserna görs i samverkan med samebyarna. Samebyarna är spridda över hela renskötselområdet och har olika grad av markanvändning. Urvalet av samebyar har gjorts  i samråd mellan Sametinget och Länsstyrelsen. De samebyar som är aktuella om pilotstudien faller väl ut är:

Sameby - Kontaktperson

Start GPS

Antal

Ajourförd RBP                     

Pilotstudie

Ängeså, Anna-Carin Mangi

2012

30-70

2016

x

Gällivare skog, Stig Persson

2008

70-100

2014

x

Tourpon, Sven-Ingvar Blind              

2008

20-30

2012

x

Semisjaur Njarg, Anders-Erling Fjällås

2011

50-60

2014

x

Malå, Thomas Stenlund

2010

25-50

2015

 

Gran, Tobias Jonsson

2016

117

2016

 

Vapsten, Inger-Ann Omma

2009

100

2014

 

Vilhelmina norra, Marita Stinnerbom

2005

55

2014

 

Voernese, Nils-Aron Kroik-Krisoffersson

2010

25-40

2014

 

Ohredahke, Per-Mikael Åhren

2013

100

2013

 

Jijnevaerie, Ann Sparrock

2012

20

2014

 

Tåssåsen, Kerstin Lilja  

1996

50-70

2014

 

Idre, Helena Andersson             

2015

25

2011

 

 

© Sametinget 2017
Uppdaterad: 2017-07-11

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

Följ Sametinget

MenyMiljö & Samhälle
MenyMiljö & Samhälle
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?