onsdag 19 september 2018
renar

Får bara samer äga renar?

Det är en utbredd missuppfattning att bara samer får äga renar. I Sametingets renmärkesregister finns drygt 4 500 renägare. Många är samer, men inte alla. Däremot är renskötseln förbehållen det samiska folket enligt Sveriges grundlag. Anledningen är att det är en urgammal näring, i Norden intimt förknippad med samerna.

Renskötsel är en central och mycket betydelsefull näring i det samiska samhället. Den är inte bara ett sätt att hitta en inkomst - den är också bärare av en lång kulturell tradition och en samisk identitet. Renskötseln är intimt sammankopplad med den samiska kulturen och har traditioner mycket långt bakåt i tiden. Den har under tusentals år utvecklats från jakt på vildren till dagens renskötsel.

Som urfolk har samerna rätt och möjlighet att skydda sin kultur, enligt internationella konventioner och deklarationer. Men hur definierar man ett urfolk? Ett urfolk härstammar från folkgrupper som bodde i landet eller i ett geografiskt område, som landet tillhör, vid tiden för erövring eller kolonisation eller fastställande av nuvarande statsgränser och som har behållit en del eller alla sina egna sociala, ekonomiska, kulturella och politiska institutioner.

Så lyder den vanligaste definitionen av ett så kallat urfolk eller ursprungsfolk. Ofta lägger man även till att folket självt måste anse sig vara ett urfolk, d v s självidentifikation. Eftersom urfolk så gott som aldrig har den politiska makten i sitt land, behövs ofta särlagstiftning för att folket ska ha en reell chans att kunna bevara sin kultur, sina näringar och sitt språk. Med andra ord handlar det inte om "privilegier", utan om att få samma möjligheter som majoritetsfolket har.

Det samiska folket har aldrig haft ett eget land med gränser. Men man har rört sig över stora områden som jägare, fiskare och samlare sedan urminnes tid. Det finns arkeologiska fynd av olika slag samt hällristningar och hällmålningar som är flera tusen år gamla. Det finns även skriftliga källor som visar på samernas existens i Skandinavien och på Kolahalvön, det äldsta verket är från år 98 e.Kr.

Allting förändras med tiden. Olika kulturer påverkar varandra, och samhällsutvecklingen i övrigt sätter sina spår i det samiska samhället. Därför förändras även renskötseln. För att den ska kunna fortsätta vara en samisk näring, är det viktigt att det är samerna själva som har inflytande över utvecklingen. Renskötseln är i Sverige organiserad i så kallade samebyar. En sameby är inte en by utan ett geografiskt område där renskötsel bedrivs. Samebyn är organiserad som en ekonomisk och administrativ sammanslutning med en egen styrelse.

Enligt Regeringsformen ska det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv främjas. Därför är renskötseln förbehållen samerna. Så ja, vem som helst får äga renar, men man kan inte släppa ut sina renar på bete om man inte är medlem i en sameby.

© Sametinget 2018
Uppdaterad: 2018-08-17

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?