Starka språkmodeller skapar tvåspråkiga barn som kan läsa, skriva och prata både samiska och svenska, medan svaga språkmodeller gör att barnen inte blir funktionellt tvåspråkiga. Begreppen starka och svaga språkmodeller har sin grund i forskning av Colin Baker, Foundation of Bilingual Education and Bilingualism (2011).

Starka språkmodeller engagerar språkforskare.

– Under lång tid har samhället strukturerat undervisningen så att man inte säkrar att barnen pratar samiska. Vi har lärt ut språk efter svaga modeller, säger språkforskaren Inga Lill Sigga Mikkelsen, Tromsö universitet.

Läs intervjun med Inga Lill Sigga Mikkelsen

Språkets status har en stor betydelse. Om språket behandlas som en oumbärlig del i kulturen har den en given plats i helheten och därmed ska den vara undervisningsspråk i alla ämnen, menar Annika Pasanen, språkforskare vid Helsingfors Universitet. Det är då den har en chans att revitaliseras och bli ett levande språk i samhället. Om samiskan istället behandlas som ett objekt, ett skolämne vilket som helst, får det ingen bra status varken i det samiska eller i det andra samhället. Språkinlärningen blir då inte heller på den nivån att eleverna lär sig ett fungerande språk.

Läs mer om samtalsstrategier, språkmodeller och forskningen på området i undermenyn.