tisdag 19 mars 2024

Minoritetspolitiska uppdraget

Finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska har varit nationella minoritetsspråk i Sverige sedan 2000. Efter minoritetsspråklagens tillkomst 2010 ska Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholm följa upp hur lagen efterlevs. Barns kulturella identitet ska stärkas eftersom det är genom barnen språken kan leva vidare.

Särskild ställning
Målet med språklagen och minoritetslagen är att skydda de nationella minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande och stödja språken så att de hålls levande. Det finns många minoriteter i Sverige, men de fem nationella minoritetsspråken har ett särskilt skydd därför att de funnits i Sverige under lång tid och anses tillhöra det svenska kulturarvet.

Varför ett särskilt skydd?
Idéer om en enad nationalstat med ett språk härstammar från 1800-talet ("I Sverige talar vi svenska"). Fortfarande kan det vara svårt för människor att förstå att det finns minoriteter i Sverige som vill kunna använda och utveckla sina egna språk. Språken har under lång tid osynliggjorts och marginaliserats och därför tappat både talare och funktionsdomäner. Att ta tillbaka dessa är en mödosam process.

Samråd
Alla beslut som rör nationella minoriteter ska kommunen helst ta i samråd med representanter för minoritetsgrupperna själva. Man kan ta kontakt med en förening eller skapa en egen referensgrupp.

Uppföljning och återrapportering
Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har i uppdrag att följa upp hur lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) tillämpas av förvaltningsmyndigheter. Vi återrapporterar varje år i februari till Regeringskansliet hur vi följt och utvärderat tillämpningen av lagen, vilka stödjande och samordnande insatser som gjorts, vilka kunskapshöjande insatser som genomförts och eventuellt behov av omprioriteringar inom anslaget.

Tre framgångsfaktorer
Länsstyrelsen och Sametinget har identifierat tre framgångsfaktorer för ett framgångsrikt arbete med att skydda och främja de nationella minoritetsspråken:

  • att verksamheten har tydliga mål och en klar förankring i både den politiska och verksamhetsmässiga ledningen
  • att det finns en tydlig samordnande funktion för minoritetsverksamheten
  • att det förekommer fungerande samråd med berörda nationella minoriteter

Ändringar i lagen från 2019
Den 1 januari 2019 trädde ändringar i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, skollagen (2010:800) och socialtjänstlagen (2001:453) i kraft.  Nu ställs större krav på den offentliga verksamheten hos myndigheter, kommuner och landsting/regioner.

Vad kan Sametinget hjälpa till med?
Sametinget kan genom rådgivning, information och andra insatser stödja andra förvaltningsmyndigheter vid tillämpningen av lagen.

© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2021-11-01

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenySpråk
MenySpråk
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?