Projekt för att stärka barns språk
Utvecklingen av samisk pedagogik och hur förskolan kan arbeta för att stärka barnens språk har pågått lokalt runt om i Saepmie under flera år.
Projektet Sámi mánát ođđa searvelanjain (SáMOS) arbetar med att skapa mer systematiska förändringar i den samiska förskolan. Förändringen syftar till att verksamheten ska utgå från samisk filosofi och traditionell kunskap med de samiska språken som grund i verksamheten. Projektet är verksamt över hela Saepmie.
Samiskspråkiga färdigheter hos barn förutsätter en enspråkig, samisk-språkig miljö. Eftersom målet i samisk förskola och skola är att barnen ska prata och skriva samiska måste starka språkmodeller användas. Att skapa en enspråkig förskole-verksamhet i ett flerspråkigt samhälle kräver medvetenhet och resurser. Vardaglig språkpraxis och normer måste även motarbetas för att verksamheten ska lyckas.
I SÁMOS-rapporten Sterke språkmodeller framgår att det kan vara nödvändigt att:
- dela in barnen i grupper efter deras språkbakgrund
- använda samtalsstrategier för att styra barnens språkval
- det samiskspråkiga förskole- och skolutbudet ska planeras, koordineras och utvärderas på institutionell och strukturell nivå
Helhetsansvaret ska inte ligga på enskilda anställda eller föräldrar, det ska ligga på den ansvariga verksamhetsutövaren.
Ett bra exempel där man lyckats med starka språkmodeller är förskolan i Divtasvuotna på norsk sida. Under lång tid hade norskan varit huvudspråk i förskolan. 2019 satte pedagogen Ingrid Kintel igång ett språkförändringsprojekt. Organisationen med anställda och egen förskola var på plats. De började jobba med språkpraxis och fick barnen att bli produktiva samisktalare.
Forskningsprojektet Jurddavázzi - Samiska barn som tankevandrare - är ett annat exempel på hur samisk pedagogik används för att undersöka hur, när och var samiska barn utforskar filosofiska frågor genom berättande. Projektet drevs av Södertörns högskola och Sámi allaskuvla, i samarbete med Giella förskola i Jåhkåmåhkke under 2020-2023. Från att från början ha använt sig av en metodik som inneburit att en samisktalande informant genomfört en aktivitet med barngruppen överför informanten sedan i fjol kunskapen till pedagogerna på förskolan. På så vis behåller pedagogerna den värdefulla kunskapen och kan själva regelbundet förmedla kunskapen till barnen.
