Inga Lill har varit med och tagit fram SÁMOS-apporten, Starke språkmodeller. Forskargruppen har undersökt hur starka språkmodeller ska användas för barn och ungdomar i Saepmie.

– Under lång tid har samhället strukturerat undervisningen så att man inte säkrar att barnen pratar samiska. Vi har lärt ut språk efter svaga modeller, säger Inga Lill Sigga Mikkelsen.

Hon ser att det finns strukturella utmaningar i undervisningen i hela Saepmie:
– Ett strukturellt fel är att många förskolor och skolor är arenor där huvudspråket är majoritetsspråket, svenska eller norska, tillägger hon. I starka språkmodeller måste lärarna arbeta med en medveten språkpraxis.
– De måste medvetet dela upp gruppen av samiska barn i två grupper, de som kan språket hemifrån och de som ska lära sig det samiska språket, förklarar Mikkelsen.

För en stark språkmodell måste det finnas organisatoriska förutsättningar. Det måste finnas samiska lärare och särskild skola eller avdelning för barnen. Samiska kan inte vara ett objekt som lärs ut några timmar i veckan. Enligt Mikkelsen behöver skolan jobba mot ett tydligt mål om att alla barnen ska prata samiska i alla situationer.
– De vuxna ska välja för barnen, att här ska vi prata samiska i lek och i undervisning. Arbetet måste utvärderas. Pratar barnen samiska eller inte? Genom utvärdering ser man utmaningarna och kan förändra och förbättra arbetet, förklarar Mikkelsen.