Det var den 26 augusti 1993 som den första mandatperioden officiellt invigdes av kung Carl XVI Gustaf, men Sametingets plenum kommer att uppmärksamma jubiléet under plenum i Åre den 22 november 2023.

• Firandet börjar kl. 14 då gästerna välkomnas av Sametingets ordförande Daniel Lyngdorf Vinka.
• Kl. 14:30 blir det en jubileumsföreläsning ”Sametinget 30 år – Valen, väljarna och politiken”  med fil.dr. Ragnhild Nilsson och professor Ulf Mörkenstam. Föreläsningen är öppen för allmänheten och kommer även att streamas på Sametingets Facebook-sida.
• Efter lite kaffe och tårta blir det konsert med den sydsamiske singersongwritern Lars-Eric Åhrén ”Mov vaajmoen laavloeh” (Mitt hjärtas sånger) kl. 17.

Under eftermiddagen kommer landsbygdsminister Peter Kullgren och kulturminister Parisa Liljestrand på blixtvisit och deltar vid föreläsningen. 

På kvällen får plenumsledamöterna äta jubileumsmiddag tillsammans med särskilt inbjudna gäster.
 

Vad är det vi firar?

När Sametinget bildades 1993 uppstod för första gången en arena där olika samiska grupper kunde mötas. Efter att det samiska folket splittrats och marginaliserats av den svenska staten i hundratals år, var det något nytt. De sametingspolitiker som var med från början kan vittna om att de första mandatperioderna ofta präglades bråk och maktspel, mer än sakfrågor. En del sametingspolitiker kom från rennäringen och hade erfarenhet av styrelsearbete i samebyar, en del hade erfarenheter från föreningsarbete i samiska organisationer, medan andra saknade sådana erfarenheter.  De flesta hade ingen erfarenhet av politiskt arbete.

Ett folk som splittrats och behandlats på olika sätt, beroende på vilka omständigheter de levt i och vilka lagar som gällt just dem, vill och tycker inte samma sak. Så är det än idag - vilket till exempel återspeglas i den aktuella debatten om samebyarnas framtida organisering. Högljudda röster vänder sig mot det som de tycker är samebyarnas eller renskötarnas ”maktmonopol” medan företrädare för samebyarna och renskötseln försvarar sina rättigheter utifrån urminnes hävd och renens behov av betesmarker.

Även om det finns olika meningar och debatten ibland kan bli hård, så har vi som folk trots allt ett sameting, en möjlighet att delta i den offentliga debatten och genom Sametinget en kanal till Sveriges regering.
 

Hur kom det sig att sameting inrättades i Finland, Norge och Sverige?

Det var flera olika saker som ledde fram till det. Förutom att det världen över pågick ett etniskt uppvaknande både bland svarta och bland urfolk så hände det saker även i Norden.

I Finland bildades ”Delegationen för sameärenden” 1973. Den skulle bevaka samernas rättigheter och deras ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden. Delegationen för sameärenden ombildades år 1996 för att bättre motsvara de svenska och norska sametingen.

I Norge ledde protester och demonstrationer mot utbyggnaden av Alta älv i början av 1980-talet till att den norska staten tillsatte en utredning Samerettsutvalget som lade fram ett förslag om ett sameting, som sedan inrättades 1989.

I Sverige avgjordes Skattefjällsmålet i Högsta Domstolen 1981, en process som pågått sedan sextiotalet. Efter att ha förlorat skattefjällsmålet valde samiska företrädare att i stället söka en politisk lösning och krävde därför en omfattande utredning som skulle klargöra samernas rättigheter. Så blev det också. Samerättsutredningen som pågick mellan 1983 och 1990 belyste ett antal aspekter på samernas rättigheter och behov. Utredningen föreslog inrättandet av ett sameting, vilket blev verklighet när Sveriges riksdag antog sametingslagen 1992.