Urfolksdagen den 9 augusti
Den nionde augusti varje år uppmärksammas den internationella urfolksdagen. Vi högtidlighåller världens urfolk och de gemensamma banden mellan urfolkens kulturer och den natur som vi levt och överlevt i.
FN:s generalförsamling beslöt år 1994 att urfolkdagen skulle firas varje år under det så kallade urfolksårtiondet 1994-2004. Sedan dess har firandet fortsatt och den 9 augusti blivit etablerad som urfolkens dag. Ursprungsfolken är nästan alltid i konflikt med staterna och har svårt att vinna stöd för sina krav. Vi har inte bestämt gränserna eller skapat länderna som vi känner dem i dag.
Den nionde augusti 1982 träffades för första gången "The UN Working Group on Indigenous Populations of the Subcommission on the Promotion and Protection of Human Rights” – en arbetsgrupp inom FN som skulle lyssna på ursprungsfolkens problem och arbeta för deras mänskliga rättigheter. Sedan 2002 träffas representanter för ursprungsfolk årligen i Permanent forum, som är ett särskilt FN-organ för ursprungsfolk.
FN beräknar att cirka 370 miljoner människor i 90 länder tillhör ett ursprungsfolk eller stamfolk och talar 4000 av världens 7 000 språk. Oftast är de i minoritet i sina länder, men i länder som Bolivia, Guatemala och Peru utgör de minst hälften av ländernas invånare. I USA, med en befolkning på 281 miljoner människor (enligt folkräkningen 2010), bor omkring 4 miljoner personer som räknas som ursprungsfolk (Native Americans) i landet – indianer, inuiter och hawaiianer (1,5 % av det totala befolkningen). Runt om i hela världen finns tusentals andra ursprungsfolk och etniska minoriteter med liknande historia och erfarenheter.
Den internationella arbetsorganisationen ILO antog 1989 konvention Nr 169 om ursprungsfolkens rättigheter. Den har ännu inte ratificerats i Sverige, däremot i Norge och Danmark. Sveriges regeringar har i åratal utrett frågan om samernas rätt till mark och vatten, frågan om jakt- och fiskerättigheter, och gjort en översyn av Sametinget och dess organisation. Men ännu har ingen utredning resulterat i några stora förändringar när det gäller svensk samepolitik.
Urfolken bidrar till mångfalden och berikar civilisationen och kulturen; mänsklighetens gemensamma arv.
FN:s generalförsamling antog 2007, efter 30 års arbete, en så kallad Urfolksdeklaration (UNDRIP). Urfolksdeklarationen anger en miniminivå för hur urfolksfrågorna bör behandlas i de olika länderna. Den innehåller 24 grundtankar och 46 artiklar. En av rättigheterna och själva grundtanken i deklarationen är rätten till självbestämmande.
FN:s världskonferens för urfolk 2014, antog enhälligt ett slutdokument om att urfolksdeklarationen ska implementeras i medlemsstaterna. I resolutionen bekräftar medlemsstaterna att man vill respektera, främja och "på intet sätt begränsa urfolkens rättigheter, och att upprätthålla principerna i FN:s deklaration om urfolkens rättigheter som antogs av generalförsamlingen den 13 september 2007".