torsdag 13 augusti 2020

Likšu gielda ja Sáminuorra ovdagovat sámegiela ealáskahttimis

Sámedikki oktanuppelogát raporta sámi gielaid dilálašvuođa birra, čájeha ahte ON álgoálbmotgiellajagis ja iežá sierra áŋgiruššamiin 2019:s lea leamaš ávki. Lea badjánan boahtteáiggi doaivva ja positiiva ovdamearkkat movttiidahttet ođđa rahčamušaide. Muhto ain leat stuora hástalusat ovddabealde.

Utbildningssituationen

Lärande och undervisning är en av de kraftfullaste insatserna för revitalisering av de samiska språken då många i dagens föräldra­generation är påverkade av den tidigare assimilationspolitiken. Bristen på lärare i samiska är stor – och det finns förklaringar till det. Läsåret 2019/20 läser totalt 744 elever samiska i Sveriges grundskolor, inklusive sameskolorna. Men av de elever som ansökt om modersmåls-undervisning är det bara 59 % som faktiskt får det, visar Skolverkets statistik. På gymnasienivå sjunker antalet elever som läser samiska drastiskt. 2019 var det 10 elever som slutförde gymnasie­skolan med betyg i samiska. 2018 var det 22 elever.

På universiteten råder stor brist på personer med hög akademisk examen och hög språklig kompetens i de samiska språken. Det finns intresse hos studenter att studera samiska på universitetsnivå men tillgången på kurser varierar stort och det är inte heller förutsäg­bart om och när kurser på respektive samiskt språk erbjuds. Universiteten behöver större kapacitet för studier och forskning för att vara drivande krafter i den språkliga revitaliseringen av samiska språk. Det kommer inte att hända om inte språk­intresserade ungdomar får bättre möjligheter att förkovra sig i samiska i det svenska utbildningssystemet. Här behövs utbildningsreformer.

Positiva förebilder

- Men mitt i mörkret finns det ljuspunkter som vi lyfter fram i årets lägesrapport, säger Ingegerd Vannar och Sylvia Sparrock som är arbetsledare på Samiskt språkcentrum i Tärnaby/Dearna och Östersund/Staare.

Lycksele/Liksjuo är en samisk förvaltningskommun som satsat på språk­undervisning i samiska. Liksjuo och dess skolchef har haft mod och kreativitet att skapa ett helt samiskt arbetslag med värdefull språk- och kultur­kompetens. Förutom samisk undervisning för 34 egna elever har man fjärrundervisning på nord-, ume- och sydsamiska till 48 elever över hela landet.

- Lycksele kommun satsar verkligen på samisk undervisning och är en förebild för andra förvaltnings­kommuner, säger Ingegerd Vannar.

En annan ljuspunkt är den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra som aktivt arbetar för att öka användningen av samiska i sin verksamhet, vilket vi berättar om i vår lägesrapport.

- Vi tror att det är en frukt av insatser som Samiskt språkcentrum gjort under tidigare år, till exempel satsningen på språkbadsveckor för skolbarn och våra språkkampanjer på sociala medier riktade till ungdomar, säger Ingegerd Vannar.

- Det är så värdefullt att vårt samiska ungdomsförbund Sáminuorra är en språklig förebild som arbetar för att lyfta de samiska språken, säger Lars Miguel Utsi, ordförande i Sametingets språknämnd. Det kan inspirera fler ungdomar att ägna sig åt språkstudier.

Urfolksspråkåret

2019 utsågs av FN till det internationella året för urfolksspråk. Sametinget i Sverige fick särskilda medel för att genomföra insatser under året för att stärka de samiska språken. FN:s general­församling har dessutom beslutat att utnämna 2022-2032 till det Internationella urfolksdecenniet.

- Det har varit ett intensivt år med aktiviteter under urfolksspråkåret och jag ser  fram emot nya insatser under urfolksspråkdecenniet för att uppmärksamma urfolksspråkens förutsättningar i världen och i Sápmi, säger Lars Miguel Utsi, ordförande i Sametingets språknämnd.

De positiva exempel vi ger i årets rapport visar att det finns livskraft i de samiska språken och att den språkliga revitaliseringen framskrider. Vad ska inte kunna hända om vi med ökade resurser målmedvetet kan arbeta med att lyfta de samiska språken i tio år till? Språkrevitalisering är ett långsiktigt arbete och ingenting för pessimister.

För mer information:

Ingegerd Vannar,
arbetsledare på Samiskt språkcentrum, tel. 0980-780 29

Lars Miguel Utsi,
Sametingets språknämnds ordförande, tel. 0980- 681 90

© Sametinget 2020
Uppdaterad: 2020-04-23

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00 p g a corona
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?