torsdag 13 december 2018

Behovsanalys Samiskt matföretagande

Sametinget har låtit göra en behovsanalys av samiskt matföretagande. Den visar en positiv utvecklingstendens med ett ökande antal företag som på något sätt har beröring med samisk mat. Samtidigt finns många utmaningar. Utredaren föreslår ett bättre samarbete mellan Sametinget, samiska branschorganisationer, lokala centra som Ávki och Gaaltije, SSR och Samiskt utbildningscentrum för att stärka samiskt näringsliv.

Uppskattning av antal verksamma företag

Det är svårt att få en helt exakt siffra av antalet verksamma och potentiella samiska företag som har med samisk mat att göra. Dels livnär sig många företagare på en kombination av matförädling, turism, hantverk, renskötsel m.m. Dels är en del aktiviteter säsongsbaserade. Men en rimlig uppskattning är att det i svenska Sápmi finns 34 matförädlingsföretag, 46 turistföretag, 26 restauranger/kockar och 78 matintresserade personer som är potentiella mat/turismföretagare.

Behov i korthet

De behov som framkommer utifrån inventeringen och intervjuerna med med samiska mat-, turism- och slöjdföretagare kan hänföras till följande rubriker:

  • Nätverksbyggande
  • Organisering och företagsutveckling
  • Kompetensutveckling
  • Marknadsföring och ekonomi
  • Dokumentation av traditionell kunskap och produktutveckling

Samiska nätverk och konceptbyggande behövs för att stärka det samiska företagandet genom samarbete, branschmöten och produktutveckling. Samtidigt kan kontaktytor skapas både för råvarutillgång, marknadsföring, produktutveckling m.m.

Det finns ett stort behov av rådgivning och kompetensutveckling utformad utifrån den samiska kulturen, de samiska företagarnas situation och de förutsättningar som råder i Sápmi både inåt och utåt.

Strukturomvandling

Utredaren anser att ett förändrat samiskt tankesätt behövs för att samerna själva ska skapa bättre villkor för utvckling. Nu finns tendenser till att det samiska samhället sitter kvar i gamla strukturer som andra skapat. Det är viktigt för framtiden att det är samerna själva som driver en strukturutveckling som utgår från samiskt tänkande, traditionell kunskap och självbestämmande.

Svaga branschorganisationer

Det är nödvändigt att förändra synsättet på hur samiskt näringsliv ska organiseras. Ingen av de näringsgrenar, samisk mat, turism och sameslöjd/design, som behandlas i denna utredning kan sägas ha en egen bärkraft. Ändå är de organiserade i separata branscher med egna organisationer som alla visat sig vara alltför svaga för att vara bärkraftiga. Orsaken är att det samiska samhället har följt det svenska sättet att organisera sig i olika fack, vilket skapar mentala och formella barriärer. Även rennäringen hör till matbranschen, men den har placerats i ett eget fack som skyddas av bl.a. rennäringslagen (som inte kan sägas vara utvecklingsfrämjande ur ett samarbets- och näringslivsutvecklingsperspektiv). Sami Duodji har en fast finansiering som skulle kunna ingå i en total betydligt större finansiering så att även den branschen kan känna sig som en vinnare.

En branschorganisation?

De samiska branscherna har så mycket gemensamt att de skulle kunna arbeta under samma branschorganisering och därmed utvecklas gemensamt på ett bättre sätt än det är möjligt idag. En sådan strukturomvandling skulle kunna utmana Sametinget på ett bättre sätt till en offentlig finansiering som är nödvändig för hela det samiska näringslivet.

Många fler samer skulle kunna starta upp matförädlings- eller turistföretag om förutsättningarna med information, rådgivning och stödordningar finns på plats. Det finns ett behov av en samisk rådgivare och handläggare som är expert på företagsetableringar, livsmedelsregler med mera.

Utmaningar:

  • Samisk mat är inte bara förädling av renkött, älg och fisk, utan även bär, fågel, örter m.m. och de kombinationer som det samiska köket kan erbjuda.
  • Rekrytering av samisk personal som är kunnig inom området.
  • Samiska turistföretag kan hamna i en konkurrenssituation med renskötseln eftersom båda verksamheterna drivs på samma marker.
  • Yttre hot på grund av majoritetssamhällets exploatering av samiska marker och samisk kultur; brist på kunskap, ökat rovdjurstryck som innebär färre antal slaktade renar osv.

Detta och mycket mer finns att läsa i behovsanalysen som du kan ladda ner i högerspalten!
 

© Sametinget 2018
Uppdaterad: 2018-01-22

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenyNäring
MenyNäring
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?