måndag 9 december 2019
människor i föreläsningssal
OECD lanserar sin landrapport om samer och regional utveckling i Regionhuset, Luleå. Foto: Ulrika Hannu

OECD-rapport ger konkreta förslag för ökat samiskt inflytande i regional utveckling

En nyligen lanserad OECD-rapport visar att det samiska samhället, den samiska kulturen och de samiska näringarna är nödvändiga för landsbygdsutveckling och regional tillväxt i norra Sverige. Den identifierar vilka brister som finns i det svenska samhället och vilka åtgärder som måste vidtas för att samer ska få mer inflytande över sin egen samhällsutveckling.

Den 27 mars 2019 lanserade OECD rapporten Linking the Indigenous Sami People with Regional and Rural Development in Sweden (ung. Urfolket samerna kopplat till regional utveckling i Sverige) i Regionhuset i Luleå, i närvaro av bland andra Sametingets styrelseordförande Per-Olof Nutti, landsbygdsminister Jennie Nilsson, och Norrbottens landshövding Björn O. Nilsson. Även representanter för Region Västerbotten och Region Jämtland-Härjedalen fanns på plats liksom samiska organisationer och institutioner och de nordliga kommunerna.

Studien har utförts av OECD:s kommitté för regional utveckling och är en del i ett bredare temaprojekt som lanserades 2017. Projektet rör urfolkssamhällen i Kanada, Australien och Sverige och erbjuder rekommendationer hur länderna bättre kan inkludera urfolken i regional utveckling, lära av dem och införliva deras perspektiv på hållbar utveckling i processen.

Samernas gemensamma kulturarv är en av norra Sveriges styrkor, trots att glesbygd och långa avstånd kan vara en utmaning. Samiska företag nyttjar ofta traditionell kunskap i produktionen av varor och tjänster. De huvudsakliga samiska affärssektorerna är renskötsel, turism och den kulturella sektorn och andra landsbygdsnäringar.

Rapporten gör djupdykningar i dagens situation för samiskt näringsliv, identifierar problem och ger konkreta, genomförbara förslag hur både regering, regioner, länsstyrelser och kommuner kan förbättra samernas möjligheter till inflytande i landsbygdsutvecklingen. Författarna har satt sig in i samiska frågor och de analyser och rekommendationer som ges är väl underbyggda. De samiska frågorna sätts även in i ett större sammanhang och jämförs med andra urfolk i länder som USA, Kanada, Peru, Colombia och Australien.

Det finns en tillväxtpotential för samiska företag men det förutsätter en utvecklande miljö. Här finns det mycket att göra. Urfolk generellt upplever ofta skillnader i socio-ekonomiskt utfall, och det stämmer även i svensk kontext.

- Historiskt sett har inte urfolken fått sitta med vid bordet för att diskutera och få inflytande över beslut som rör deras framtid, säger Per-Olof Nutti. Förhoppningen är att OECD:s rapport ska leda till verkliga förändringar både på nationell, regional och kommunal nivå.

Landrapporten kan ses som en verktygslåda och en karta över vilka åtgärder som krävs för att skapa en utvecklande miljö för samiskt näringsliv. Den är mycket väl underbyggd med källmaterial, fakta och underlag i ämnet (forskning, rapporter, intervjuer, lagtexter, EU-program mm).  

De tre viktigaste rekommendationerna är i korthet:

  1. Att förbättra insamling och åtkomst av data om samiskt näringsliv: Det behövs statistiska koder (SNI-koder) för samiskt näringsliv, etiska riktlinjer för samerelaterad forskning, och att Sametinget får bli en statistikansvarig myndighet. Utan statistik kan inte problem och hinder identifieras.
  2. Att förstärka policies och program: exempelvis genom att inkludera samerna i regionala utvecklingsprogram och landsbygdsutveckling, åtgärda hinder i regelverk och ekonomiska förutsättningar, förstärka stödmöjligheterna och förstå att investeringar i samisk kultur och utbildning är investeringar i ekonomisk utveckling. 
  3. Att stärka kopplingarna mellan samerna och regionalt utvecklingsarbete: genom att öka samarbetet med det samiska samhället, förtydliga den samiska rätten till konsultation, ta hänsyn till samisk markanvändning i regional samhällsplanering, förtydliga ansvaret för de samiska frågorna mellan olika myndigheter och departement och etablera mekanismer för koordination och dialog mellan olika förvaltningsnivåer.

Själva rapporten är på 148 sidor och finns för närvarande endast på engelska. Landstudien har utförts av Chris McDonald och Tamara Krawchenko under ledning av José Enrique Garcilazo. Arbetet har möjliggjorts tack vare bistånd och hjälp från Näringsdepartementet, Sametinget och ett stort antal experter, forskare och representanter från det samiska samhället (se sidan 5-6 i rapporten). 

© Sametinget 2019
Uppdaterad: 2019-04-05

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?