tisdag 12 december 2017
människor

Samisk folkhälsa

De senaste åren har samiska hälsofrågor uppmärksammats. Enstaka forskningsprojekt ger vissa fingervisningar om hur det står till med den samiska folkhälsan.

Södra Lapplands forskningsenhet i Vilhelmina (numera nedlagt) bedrev ett forskningsprojekt för att definiera eventuella specifika folkhälsoproblem bland samer. Jämförande studier åren 1961-2000 gjordes på 7 482 renskötande samer, 34 239 icke-renskötande samer och en referenspopulation i Norrlands inland på 144 930 individer. En annan studie gjord vid Umeå Universitet av professor Lars Jakobsson handlar om den psykiska hälsan i den renskötande befolkningen.

Medellivslängd
Den förväntade livslängden från födseln skiljer inte stort mellan svenskar och samer (70-80 år). Samer ligger  högt i jämförelse med andra urfolk som har en förväntad livslängd på mellan 50 och 60 år.

Cancer
I jämförelse med övriga Sverige har norrlandsbefolkningen en något lägre cancerrisk, samer ännu lägre och renskötande samer, särskilt män, har den lägsta risken för att dö i cancer. Däremot finns det en cancerform som är vanligare bland samer än svenskar och det är magsäckscancer. Man har konstaterat att risken att dö i magsäckscancer är 50-70 % högre bland samer, dock minskande över tid. Risken för tjocktarmscancer, lungcancer och prostatacancer är lägre. Man har inte sett någon förhöjd risk för leukemi eller sköldkörtelcancer, men ökande över tid vilket gör att en tjernobyl-effekt inte kan uteslutas.

Hjärt-kärlsjukdomar
Forskningsprojektet kunde konstatera en låg förekomst och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar bland den samiska befolkningen, men alarmerande nog en överdödlighet bland samiska kvinnor (12 %). Samiska kvinnor hade 25 % högre risk att drabbas av hjärtinfarkt och 23 % högre risk att drabbas av stroke.

Riskfaktorer
De troliga riskfaktorerna har med livsstil och psykosociala faktorer att göra. Man har konstaterat en något lägre fysisk aktivitet bland samekvinnor och högre intag av mättat fett bland kvinnor i renskötarhushåll jämfört med andra kvinnor. Särskilt renskötande kvinnor upplever dessutom sitt psykiska välbefinnande sämre. Några faktorer som definierats är brist på socialt stöd, lite intellektuell stimulans och hög arbetsbörda. Familjeekonomin är förutom kvinnans insatser i renskötselföretaget också beroende av kvinnans jobb utanför samebyn. I renskötarfamiljer har kvinnor numera både högre utbildning och högre inkomster än mannen.

Hälsa och arbetsmiljörisker
Att vara renskötare är ett riskabelt yrke. Man har inte funnit någon förhöjd risk för dödsolyckor bland icke-renskötande samer, medan risken bland renskötande samer är 70 % högre. Risken för skoterrelaterade dödsfall är 700 % högre för renskötare. Det betyder ett skoterrelaterat dödsfall vart tredje år från 1980. Belastningsskador har en högre frekvens än bland andra kroppsarbetare i glesbygd. Fysiska riskfaktorer är fordonsolyckor i terräng, knivhantering, renhantering och vibrationsskador.

Högrisk-yrke
Risken att drabbas av olycksfall relaterade till arbetet är högre än för jordbrukare och byggnadsarbetare, men renskötare finns inte med i den nationella statistiken som inrapporteras till arbetsmiljöverket. (I likhet med andra egenföretagare rapporteras inte olyckstillbud till arbetsmiljöverket och därför kommer man inte med i statistiken.)

Livskvalitet
En studie om livskvalitet visar att samiska män i stort upplever en bättre livskvalitet än kvinnorna i renskötarsamhället. En typisk man med hög livskvalitet är ung, vältränad, jobbar intensivt, trivs, har ett större renskötselföretag och tror på en ljus framtid för rennäringen. En typisk kvinna med hög livskvalitet är äldre, har ett nätverk av nära vänner, friska släktingar, är nöjd med sin arbetssituation och tycker att livet är hanterbart och meningsfullt.

Hot mot renskötseln
De två största hoten mot renskötseln är enligt intervjuunderlaget rovdjuren (25 %) och konkurrensen om naturresurser (43 %). Därefter nämns bland annat interna konflikter, samepolitik, klimatförändringar, driftskostnader, köttpriset och samhällets attityder mot samer.

Ingen samisk hälsovård
Inom den vanliga sjukvården finns ingen särskild hälsovård riktad till samer. Det innebär att man kanske drar sig för att söka hjälp. Det kan till exempel upplevas kränkande för en renskötare att bli tillsagd att sluta köra skoter. Det är svårt att förklara sin livsituation för sjukvårdspersonal som inte har någon kunskap om den samiska kulturen.

Psykisk hälsa
Enligt forskning och djupintervjuer bland samer i ett antal samebyar i Västerbotten, Härjedalen och Jämtland verkar kvinnor vara mer utsatta och mer stressade. Kvinnorna ska arbeta utanför hemmet men har ändå stort ansvar i renskötseln, vilket skapar en obalans i relationen. Kvinnor har dock lättare att söka hjälp, ofta på grund av hjärt- och kärlsjukdom.

Konfliktområden
Återkommande teman i intervjuerna som påverkar den psykiska hälsan är:
• Ekonomin (renantal, konkurrens)
• Kommunikationen inom byn, tystnadens kultur (bristen på kommunikation)
• Organisationen av arbetet, arbetsfördelningen
• Könsroller/jämställdhet
• Relationen till storsamhället (utanförskap, utsatthet)
• Generationsfrågor (äldre släpper inte in yngre)
• Rovdjuren
• Alkohol
• Familjebildning (önskan att skaffa sig en partner inom samegruppen men det är inte så lätt)

Positivt
Positiva faktorer för den psykiska hälsan är den samiska identiteten, kärleken till renen/landskapet (kärlek till djuret, till området), sammanhållningen utåt, släktskap och hälsa. Den starka släktsammanhållningen kan vara på gott och ont. Den kan också innebära ett tryck att anpassa sig till familjens värderingar, att barnen ska fortsätta med renskötseln med mera.
 

© Sametinget 2017
Uppdaterad: 2016-02-12

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenySametinget
MenySametinget
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?