onsdag 16 augusti 2017
Victoria Tauli Corpuz
Victoria Tauli-Corpuz, ordförande för Permanent Forum. Foto: Marie Enoksson/ Sametinget.

Urfolksdeklarationen

FN:s urfolksdeklaration antogs av FN:s generalförsamling i september 2007. Victoria Tauli-Corpuz, då ordförande för Permanent Forum för urfolk, säger att urfolksdeklarationen är en tolkning av deklarationen om mänskliga rättigheter och de internationella konventioner.

Olika villkor
Det finns ungefär 5000 olika urfolk och lika många språk. Urfolken lever under väldigt olika villkor och kan vara både rika och fattiga. Många urfolk har under den kolonistiska eran blivit uppsplittrade av nationsgränser, samerna i Skandinavien och på Kolahalvön är bara ett exempel.

Varför ska urfolk ha speciella rättigheter?
- Det handlar inte om särskilda rättigheter för urfolk, säger Victoria Tauli-Corpuz. Urfolksdeklarationen är en tolkning av deklarationen om mänskliga rättigheter och de internationella konventioner som gäller för alla.

Miniminivå
Urfolksdeklarationen anger en miniminivå för hur urfolksfrågorna bör behandlas i de olika länderna, även om deklarationen inte är juridiskt bindande. Den innehåller 24 grundtankar och 46 artiklar. En av rättigheterna och själva grundtanken i deklarationen är rätten till självbestämmande. Den formuleras i artikel 3.

Självbestämmande
- Rätten till självbestämmande är den mest kränkta sedan den kolonistiska eran, hävdar Tauli-Corpuz. Självbestämmande handlar om rätten för ett folk att själv bestämma sin politiska status och sin sociala, kulturella och ekonomiska utveckling. Nationalstater kan vara rädda för att just den artikeln ska leda till underminering av den territoriella integriteten och suveräniteten. Men någon rätt till så kallad ”lösrivelse” handlar inte självbestämmanderätt om. Självbestämmande för urfolk gäller autonomi innanför existerande gränser och inte att bilda en egen stat.

Rätt till land, vatten och naturtillgångar
Sex artiklar behandlar urfolkens rätt att äga, bruka och kontrollera land, territorier och naturresurser. Och det är förstås den som är mest kontroversiell när det gäller samerna i Norden. Om Sverige ska följa deklarationen innebär det att svenska staten inte längre kan hävda att samernas marker tillhör staten.

Kulturell och biologisk mångfald
18 artiklar berör de kulturella rättigheterna. Syftet med ”särbehandlingen” av urfolk och minoriteter är att alla ska ha samma rättigheter - att minoritetskulturer ska ha samma beskydd som tillkommer majoritetskulturen. Det finns många multikulturella nationer och stor kulturell mångfald i världen. För att inte tala om den biologiska mångfalden.

Hållbar utveckling
- Vi lever i en intressant värld, poängterar Victoria Tauli-Corpuz. Och det är urfolken som i hög grad är bärare och bevarare av den kulturella och biologiska mångfalden! I vår tid när vi talar om ekonomisk kollaps och klimatförändringar, blir det uppenbart att urfolken har något värdefullt att bidra med för en hållbarare utveckling, säger hon.

Lång process
Arbetet innan FN:s generalförsamling kunde anta urfolksdeklarationen var en mödosam process som tog nästan 30 år. 1982 började en arbetsgrupp inom FN att dra upp de första riktlinjerna. Längs vägen har en mängd hinder, utmaningar och förhandlingar passerats. Ända till slutet var det osäkert om deklarationen skulle gå igenom.
- Tack vare de nordiska ländernas inspel kunde man till slut enas om förändringar i originaltexten som majoriteten kunde godta, avslutar Tauli-Corpuz.

© Sametinget 2017
Uppdaterad: 2015-05-18

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

Följ Sametinget

MenyPolitik
MenyPolitik
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?