Samisk självbestämmanderätt idag
Inget av länderna där samerna hör hemma respekterar i praktiken det samiska folkets rätt till självbestämmande. Finland, Norge och Sverige har samtliga inrättat sameting, men utan beslutanderätt. Den finska grundlagen och sametingslagen ger samerna rätt till kulturellt och språkligt självbestämmande men principerna som fastslagits tillämpas inte i praktiken i någon större utsträckning. Samerna utövar nästan inget inflytande över land, vatten och naturresurser i de samiska områdena.

Sveriges regering
Sveriges regering har i en rapport till FN i juli 2006 erkänt att samerna har rätt till självstyre:

"Det är Sveriges regerings uppfattning att urfolk har rätt till självbestämmande då de utgör folk enligt den betydelse som avses i den gemensamma artikel 1 i 1966 års internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och 1966 års internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter" (Sveriges rapportering kring efterlevandet av FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i juli 2006, S2006/1919/SK).

Folkrätt
Sverige är en stat baserat på territoriet av två folk med lika rättigheter. Den samiska självbestämmanderätten har enligt folkrätten samma omfattning som den icke-samiska befolkningens självbestämmanderätt. Detta innebär inte att den samiska självbestämmanderätten måste komma till uttryck på precis samma sätt som den icke-samiska befolkningens motsvarande rättigheter. Självbestämmanderätten tar hänsyn till att olika folk har utvecklat olika samhällen och kulturer.

Ett land – två folk
Samerna och svenskarna måste utöva sin rätt till självbestämmande sida vid sida. De båda självbestämmanderätterna uppställer vissa begränsningar för varandras utövande. Det får konsekvenser för den praktiska implementeringen av den samiska självbestämmanderätten.

Vad menas med samiskt självbestämmande?
I frågor som enbart berör det samiska folket, eller som endast är av marginellt intresse för det svenska samhället, borde det samiska folket få fatta beslut själva genom sina egna beslutsfattande institutioner. I frågor av intresse för både det samiska och det svenska samhället måste samarbetsformer utvecklas mellan det samiska och det svenska samhället.

Samisk representation i riksdagen?
Även om den samiska självbestämmanderätten huvudsakligen förverkligas genom samernas egna beslutsfattande organ förutsätter en implementering en nära dialog med svenska beslutsfattande organ. Samisk representationsrätt i icke-samiska institutioner skulle bidra till att förbättra denna dialog. Det är viktigt att samerna bereds tillfälle att komma med synpunkter tillräckligt tidigt i beslutsprocessen. Samiska beslutsfattande organ bör också ha möjlighet att själva ta initiativ till att frågor kommer upp på svenska beslutsfattande organs dagordning.

Beslutsansvar
En av Sametingets mest centrala uppgifter är arbetet med att förverkliga det samiska självstyret. Den samiska självbestämmanderätten måste självklart implementeras med respekt för demokrati, demokratiska värderingar, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Sametinget som ett folkvalt organ förväntas ha huvudansvaret för förverkligandet av samiskt självbestämmande, men Sametinget bör inte fatta alla beslut i det samiska samhället. För varje enskild fråga måste övervägas om beslut lämpligast fattas på central, regional eller lokal nivå.