lördag 29 april 2017

Umesamiska

Umesamiska är det fjärde samiska språket i Sverige som fått sin ortografi godkänd och nu räknas som ett eget språk. Umesamiskan liknar till stor del syd­samiska, men har även drag av nordsamiska.

De första böckerna
De första böckerna som trycktes på samiska på 1600-talet var skrivna på umesamiska. Det var religiös litteratur som ABC-Book på Lappesko Tungomål som också är en katekes (utkom 1619). Skytteanska skolan eller Lappskolan i Lycksele var en skola för samiska barn (pojkar) i Lycksele 1632–1865. Skolmästaren Pehr Fjellström som själv kom från pitesamiskt område var språkligt intresserad. Han skrev 1738 den första grammatiken och den första ordboken just på umesamiska. Han blev senare kyrkoherde och prost i Lycksele.

Västerbotten
Under 1700-talets första decennier fanns inte många nybyggen i Västerbotten. De få som fanns innehaddes av inflyttade finnar och svenskar och även några samer. Umesamiskan var modersmål för de flesta. På 1800-talet ökade inflyttningen kraftigt när kolonisationen tog fart och många skogssamer assimilerades så småningom i den svenskspråkiga befolkningen. När "lappar" omtalas i protokoll från Lycksele tingsrätt handlar det oftast om fjällsamer som kommit till skogslandet vintertid med sina renar.

Revitalisering
Svensk språk- och assimileringspolitik under slutet av 1800-talet och stora delar av 1900-talet drabbade umesamiskan hårt. Antalet modersmålstalare beräknas numera till ett tiotal i Sverige och inga i Norge, men ihärdiga försök görs för att dokumentera, studera och ta tillbaka det umesamiska språket. Här har föreningen Álgguogåhtie spelat en stor roll. Dels är umesamiskan unik som övergångsspråk, dels hör den ihop med den skogssamiska kulturen, som blivit särskilt förtryckt.

Grammatik
Umesamiskan har drag både av nordsamiska och av sydsamiska. Till exempel så har man en liknande vokalism som i sydsamiska och stadieväxling som i nordsamiska. Ortografin blev officiellt godkänd så sent som 2016.

© Sametinget 2017
Uppdaterad: 2016-09-21

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter under regeringen.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

Följ Sametinget

MenySpråk
MenySpråk
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?