lördag 21 september 2019

Våld mot samiska kvinnor

Ett känsligt område som har koppling både till jämställdhet och psykisk hälsa handlar om våld i nära relationer. Förekommer det våld mot samiska kvinnor i nära relationer?

Rapport från 2008
Mäns våld mot samiska kvinnor i nära relationer är ett i det närmaste outforskat fält i Sverige, Norge och Finland. Forskaren Margareta Uttjek har i sin rapport om våld mot kvinnor Dorvu/Dårvvo/Dårvvuo/Jearsoe /Trygghet (Sametinget 2008) pekat på bristen på kulturkompetent hjälp och stöd till utsatta kvinnor.  Ett förslag från ett seminarium som Sametinget höll var att inrätta en jourtelefon för samiska kvinnor. Så skedde emellertid inte. 

Kolonisering och könshierarki
Fram till slutet av 1980-talet var det många som ansåg att samiska kvinnor traditionellt var jämställda mannen, och därmed skulle inte samiska kvinnor vara utsatt för våld på samma sätt som kvinnor i storsamhället. Den föreställningen är baserad på det traditionella samiska samhället (Kuokkanen, 2006; 2007). Könsrelaterat våld i urfolkskulturer tycks ha samband med kolonialiseringen (Andrea Smith 2005). Introduktionen av en könshierarki, det så kallade patriarkatet, var en förutsättning för att kolonialiseringen skulle lyckas. Smith visar på övergreppen som skedde på internatskolorna som exempel på övergrepp av storsamhället. Detta bidrog till sociala problem, bland annat våld mot kvinnor bland indianer.

Forskningsprojekt
"Mäns våld mot samiska kvinnor i nära relationer" heter ett forskningsprojekt som drivs av Monica Burman, Juridiskt forum (projektledare) och Maria Scheffer-Lindgren, Institutionen för sociala och psykologiska studier, Karlstads universitet. Projektet pågår under 2015-2017 och är finansierat av Brottsofferfonden.

Projektet tar sin utgångspunkt i att våld mot kvinnor inom urfolk behöver studeras med dubbla perspektiv.   Kolonisationen och majoritetssamhällets lagar har påverkat relationerna inom gruppen. I projektet berörs  diskriminerande praktiker i våldsutsatta samiska kvinnors möten med majoritetssamhällets institutioner samt vilka konsekvenser t.ex. jämställdhets- och samepolitiken samt lagar som rennäringslagen får för våldsutsatta samiska kvinnor. Se länk till projektets hemsida i högerspalten.


 

© Sametinget 2019
Uppdaterad: 2016-02-09

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

MenySametinget
MenySametinget
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?