Renslakt & Renhjord

Antal (Renslakt):

Antal slaktade renar i kontrollgodkänt slakteri.

Statistiken omfattar endast slaktade och godkända renar från kontrollslakterier. Antal kasserade renar på grund av för hög becquerel-nivå ingår i statistiken. Under ”Renslakt-detaljer” redovisas bequerel-renar. Statistiken innefattar inte renägarnas husbehovsslakt som sker utanför kontrollslakterierna.

Djurslag:

Kalv = renkalv 1 år
Vaja = ren av honkön, äldre än 1 år
Tjur = ren av hankön, äldre än 1 år
Oxe = kastrerad rentjur. Observera att det enbart är i samband med slakt som vi särredovisar "Oxe". I renhjorden benämns alla handjur "Tjur".

Djurvärde:

Djurvärdet beskriver det genomsnittliga slaktvärdet, exklusive moms, för en hel renkropp.
Djurvärde beräknas genom medelvikt och medelpris. Djurvärdet är approximerat (se Medelpris). Om det finns renar med avräkningspris noll kronor approximeras de till länets medelvärde för avräkningspriset. 

Statistiken omfattar endast slaktade och godkända renar från kontrollslakterier. Antal kasserade renar på grund av för hög becquerel-nivå ingår i statistiken. Under ”Renslakt-detaljer” redovisas bequerel-renar. Statistiken innefattar inte renägarnas husbehovsslakt som sker utanför kontrollslakterierna.

Kategori F/funktionsansvarig/gruppansvarig:

Termer som används i statistiska sammanhang och i Sametingets företagsregister. En funktionsansvarig (F) eller gruppansvarig är en renskötande renägare som ansvarar för en renskötselgrupp (=de egna renarna, familjens renar och de renar hen sköter åt andra). Den ansvarige renskötaren kallas traditionellt husbonde (isit, boanndi, hosbåanta) - ett gammalt begrepp som fortfarande används i rennäringen.

Inom samebyn är det gruppansvariga renskötarna (F) som har rösträtt i alla ekonomiska frågor. Övriga renägare är organiserade under dessa. Inom fjällrenskötseln brukar samebyns renskötare vanligtvis dela upp sig i vintergrupper (siida, sijdda, sïjte) inför renhjordens flytt till vinterbeteslandet. I en siida/sijdda/sïjte kan det finnas en eller flera gruppansvariga renskötare.

Klass:

Kvalitetsklassningen görs enligt EUROP-systemet där E är högsta klass och P lägst. Varje bokstav har tre nivåer genom att bokstaven får plus eller minus.  EUROP-systemet är anpassat efter utfodrade djur där hög muskelmassa eftersträvas.

Renen betar fritt av naturbete och får ej kraftfoder. Renens naturliga muskelanatomi ger vanligtvis klassning mellan R och P. Klass O eller högre räknas som bra kvalitet för en renkropp. Klassningen sker utifrån bedömning av tre olika kroppsdelar, bog, rygg och stek.

Kön:

Renägare av manligt respektive kvinnligt kön. Beteckningen ”Okänd” blir det om kön inte har angetts och därför är okänt för oss, eller ej relevant. 

OBS! När alternativet ”Koncessionsområde” är valt går det inte att dela upp statistiken på kön. Urvalet i det statistiska materialet är för lågt.

Län:

Norrbotten = alla samebyar i Norrbottens län exklusive koncessionsområdet

Västerbotten = alla samebyar i Västerbottens län

Jämtland = alla samebyar i Jämtlands län samt Dalarnas län

Koncessionsområde = Område i Norrbottens län nedanför lappmarksgränsen där renskötsel av ålder förekommer under hela året (Kalix- och Torne älvdalar). Koncessionen (=tillståndet) gäller rätten att bedriva renskötsel samt sköta ett visst antal renar åt dem som äger eller brukar jordbruksfastigheter i området (högst 30 vardera).

Medelpris:

Medelavräkningspris exklusive moms för slaktkropp mellan renägare och slakteri.

Medelpriset är approximerat, vilket är en statistisk/matematisk uppskattning. Om det finns renar med avräkningspris noll kronor approximeras de till länets medelvärde för avräkningspriset.

Avräkningspris ”noll kronor” betyder inte att renarna inte är värda något. För en approximerad uppskattning av totalt försäljningsvärde, samt beräkning av medelpris, antas renarna ha samma värde som genomsnittet för länet. Orsaken till noll-värdet är ej känt, men kan antas vara återtagsrenar, eller renar som går in i egen förädlingsverksamhet och får ett värde senare i förädlingskedjan.

Statistiken omfattar endast slaktade och godkända renar från kontrollslakterier. Antal kasserade renar på grund av för hög becquerel-nivå ingår i statistiken. Under ”Renslakt-detaljer” redovisas bequerel-renar. Statistiken innefattar inte renägarnas husbehovsslakt som sker utanför kontrollslakterierna.

Medelvikt:

Medelvikt för slaktad renkropp.

Medelvikten beräknas genom att totalvikten delas med antalet renar i respektive kategori.

Statistiken omfattar endast slaktade och godkända renar från kontrollslakterier. Antal kasserade renar på grund av för hög becquerel-nivå ingår i statistiken. Under ”Renslakt-detaljer” redovisas bequerel-renar. Statistiken innefattar inte renägarnas husbehovsslakt som sker utanför kontrollslakterierna.

Prisstöd:

Prisstödet eller pristillägget är ett statligt stöd för rennäringen. Stödet är 9 kr/kg för vuxet djur och 14,50 kr/kg för kalv. Stödet betalas bara för renar slaktade i livsmedelsgodkända kontrollslakterier.

Renhjorden:

Med renhjorden menas antalet ren som renägarna har under vintern. Vinterrenhjorden redovisas årligen genom samebyns renlängd. Renräkningen ska genomföras efter hösten/vinterns slaktuttag och innan vajornas kalvning. Renräkningen sker vanligtvis mellan september och mars månad.

Sommarrenhjorden med de nyfödda kalvarna är ca 60% större. I statistiken redovisas vinterrenhjorden för den årliga renlängden. Detta innebär t.ex. att 2012 års vinterrenhjord består av de renar som räknas mellan september 2011 och mars 2012.  Det innebär även att 2012 års renhjord producerar slaktuttaget som sker säsongen 2012/2013.

Slaktvärde:

Slaktvärde är säsongens totala värde av de slaktade renkropparna. Med slaktvärde menas medelpris multiplicerat med totalvikten. Slaktvärdet baseras på det avräkningspris som sätts mellan renägaren och slakteriet, se medelpris. Även detta värde är approximerat, se medelpris.

Säsong:

En slaktsäsong börjar den 1 juli och avslutas 30 juni året därpå.

Total vikt:

Slaktvikt på renkropp slaktad i kontrollgodkänt slakteri.

Med slaktvikt menas vikt vid slakttillfälle med 2 % varmviktsavdrag. Slaktkroppens vikt motsvarar ungefär halva renens levandevikt. I levandevikt ingår skinn, huvud, inälvor, klövar mm.

Statistiken omfattar endast slaktade och godkända renar från kontrollslakterier. Antal kasserade renar på grund av för hög becquerel-nivå ingår i statistiken. Under ”Renslakt-detaljer” redovisas bequerel-renar. Statistiken innefattar inte renägarnas husbehovsslakt som sker utanför kontrollslakterierna.  

Statistik över rovdjur

Antal rovdjur:

Sametingets statistik över rovdjur utgår ifrån Sametingets handläggning och de ersättningar som samebyn erhåller. I samebyns område kan det ingå konventionsområden (betesområden) i Norge och Finland. Rovdjur inom konventionsområden ger rätt till ersättning.

Ersättningen i kronor som presenteras på statistiksidan är värdet av de föryngringar och förekomster som inventeras under ett år. Detta behöver ej vara samma summa som samebyarna får i ersättning.

Skälen till detta kan vara:

• Samebyarna får ett förskott i början av året (som ibland kan justeras året efter).
• Samebyarna får inte alltid ersättningen under innevarande år. Det kan beror på att man i vissa fall inte är överens om delningar av en föryngring eller att domstolsutslag kan medföra utbetalningar i efterskott.
• Inventeringsresultat per föryngring/förekomst på länsnivå är inte jämförbar med utbetalning på samebynivå. Samma föryngring/förekomst kan förekomma i flera län men på samebynivå endast en gång.

Typ av observation:

Vid inventering av rovdjur försöker man fastställa observation enligt riktlinjer till tre olika nivåer:

• Föryngring; en familjegrupp bestående av vuxna rovdjur samt deras avkomma. En föryngring är ofta stationär inom ett avgränsat område.
• Regelbunden förekomst; ett rovdjur som befinner sig vid flera tillfällen inom samebyns betesområde.
• Tillfällig förekomst; ett rovdjur som befinner sig tillfälligt inom samebyns område.

Föreskrifterna för rovdjursersättningar anger att om det inom samebyns område finns både föryngringar och förekomster så utgår ersättning endast för högsta ersättningsbeloppet. Det kan därför förekomma fler förekomster än statistiken redovisar. Undantaget är förekomster av varg där det utgår ersättning för varje förekomst. Statistiken utgår ifrån vad som ersätts därför redovisar vi exempelvis ibland ett flertal tillfälliga förekomster av varg istället för en föryngring, eftersom det totala ersättningsbeloppet för flera förekomster inom en sameby kan överstiga ersättningsbeloppet för föryngring.

Ersättning kronor:

Nyckeltalet beskriver det sammanräknade ersättningsbeloppet för rovdjur. Nivåerna är för närvarande:

Statistik över de ersättningar som samebyarna får, går att finna i Sametingets årsredovisningar.

Områden:

Norrbotten = alla samebyar i Norrbottens län exklusive koncessionsområdet

Västerbotten = alla samebyar i Västerbottens län

Jämtland = alla samebyar i Jämtlands län samt Dalarnas län

Koncessionsområde = Område i Norrbottens län nedanför lappmarksgränsen där renskötsel av ålder förekommer under hela året (Kalix- och Torne älvdalar). Koncessionen (=tillståndet) gäller rätten att bedriva renskötsel samt sköta ett visst antal renar åt dem som äger eller brukar jordbruksfastigheter i området (högst 30 vardera).

Land:

Begreppet används inom rovdjursstatistiken och beskriver i vilken del av Sápmi en rovdjursobservation förekommer. Vissa samebyar har bedrivit renskötsel sen urminnes tider i områden där man på senare tid har etablerat nationer och angett landsgränser. För att bibehålla sin rätt att bedriva renskötsel inom sina områden har man slutit konventionsavtal över dessa gränser. Som en följd av detta har samebyarna även rätt att erhålla ersättningar för rovdjursförekomster inom hela sitt betesområde. För att göra statistiken jämförbar har vi tagit med ”Land”-begreppet.