onsdag 16 juni 2021

Rapport från Framtidskonferensen

Syftet med Framtidskonferensen i Lycksele var att lyfta viktiga frågor och belysa dessa från olika håll. Vi som arbetade med arrangemanget sammanfattar resultatet och blickar framåt.

Framtidskonferensen i Lycksele hade ett upplägg där Sametinget för första gången bjöd in deltagare från olika delar av det svenska Sápmi för att tillsammans diskutera viktiga gemensamma framtidsfrågor. Flera viktiga ämnen belystes under konferensen samtidigt som vi arbetade utifrån ett helhetsperspektiv. Fokus låg på det som väntar framöver och att många frågor hänger ihop med varandra.

Alla behövs
Konferensen skulle inte svara på alla frågor som togs upp, utan istället lyfta viktiga frågor och belysa dessa från olika håll. Svaren skulle deltagarna enas om tillsammans under de grupparbeten som hölls under konferensen. Viktigt under konferensen var alla deltagares eget ansvar för framtidsfrågorna och att allas erfarenheter och kunskaper behövs i det fortsatta arbetet.

Att inspirera och inspireras
Sametingets roll var att skapa en mötesplats där olika delar av Sápmi skulle kunna träffas och därmed möjliggöra konferensen. På plats i Lycksele var Sametingets roll precis densamma som alla deltagares: att inspirera och inspireras. Allas röster och perspektiv var viktiga och likvärdiga. Framgången berodde på oss alla. För oss, som arrangerade, var det både glädjande och överväldigande att se hur stort intresset var för konferensen och hur dialogen under konferensen rullade på och var svårt att stoppa.

Föreläsarna
Under konferensen höll olika föredragshållare föreläsningar inom konferensens huvudområden. (De presentationer som vi har länkat till har vi tillåtelse att använda.)

  • Elisabeth Utsi Gaup talade om kulturell och språklig mobilisering, traditionell kunskap och hur natur och människa hör ihop i ett holistiskt tänkande. Hon inspirerade till att återerövra landskapet som en lärande miljö. Framför allt talade hon om behovet och möjligheterna att lära sig samiska och förkovra sig i samiska. Vi ska vara generösa, ge språket till varandra, understödja dem som försöker lära sig. De samiska arenorna (fikarummet, facebook, sms etc.) är värdefulla. Mångas vardag är inte skogen, utan en institution. Genom att anpassa sig efter den som inte kan samiska, minskar vi också möjligheten för den personen att lära sig. Det vi förmedlar är känslan att "din samiska är för dålig, den duger inte." Bättre att fråga och stödja den som vill ta tillbaka språket.
  • Rebecka Lawrentz föreläste om exploateringarna inom Sápmi och visade på ett konkret exempel där det lönat sig att göra motstånd. De konflikter som uppstår är inte nya. Så kallade "små" konflikter handlar ofta om något större: statens behandling av samerna. Man talar om samråd men det blir sällan reella samråd, bara information om hur och när. Samerna eller samebyarna behandlas som en av många opinioner. Hon påtalade ett systemfel: De nordiska länderna ingår inte som tänkbara riskzoner när etiska riktlinjer dras upp. Hon avslutade med några frågor: Hur ska vi få företag att förstå konsekvenserna av industriella aktiviteter på samisk mark? Vad vill det samiska samhället med sin framtid? Finns det en gemensam vision?

  • Jens Martin Mienna berättade om sina erfarenheter som lärare, författare och pappa i ett samiskt samhälle i föreläsningen: Vart leder vi våra pojkar? Hans erfarenhet var att samiska fäder i regel  intar en passiv ställning i barnuppfostran. De kommer inte till föräldramöten, de läser inte böcker med sina barn. Pappor pratar inte om förväntningar när det gäller pojkarnas framtid, inte om utbildning och inte om etiska frågor. Pappor är inte så bra på att visa känslor (utom ilska eller tystnad). Mammorna tar det största ansvaret för barnen och försvarar och beskyddar pojkarna även när de gör fel. Resultatet kan bli känslokyla, alkoholism och mobbing. Är det kvinnornas fel? Är det vår kultur? frågade han sig. Har vi fastnat i vår kultur och kommer inte framåt? Länk till PowerPoint-presentation
  • Johan Ailo Karlstad talade om offerfri kommunikation. Ett enkelt budskap i rätt tid kan tända hopp och skapa förändring. Kommunikationen ser annorlunda ut beroende på vilken roll man har: upprorsmakare, hjälte, offer, monster eller expert? Han konstaterade att samiska politiker kan vara svåra att förstå - de talar om svåra saker med svåra ord. Och renskötar-terminologi passar inte när man pratar med folk som inte kan renskötsel. God kommunikation handlar om att hitta rätt med arena, roller, position och budskap. Icke-samisk media sätter ofta samer i monster-rollen. Men kanske är det nu tid för samer i hjälte-rollen? Länk till PowerPoint-presentation

  • Gudrun E Eriksen Lindi föreläste bland annat om den samiska kvinnorörelsen i Norge och delade sina erfarenheter och de utmaningar hon ser när det gäller arbetet med ökad jämställdhet Länk till PowerPoint-presentation

Överblick av resultat från grupparbeten
Här visar vi en kort sammanfattning av konferensens grupparbeten, essensen av visioner och åtgärder som kom fram under grupparbetena. (Läs mer i dokumenten i högerspalten). Många viktiga visioner kom fram under konferensen. Det blev tydligt att vi vill:

  • leva i ett inkluderande Sápmi där är likvärdiga och jämställda, har samma möjligheter och där alla känner samhörighet 
  • återupprätta värdet av våra kunskaper – traditionella och nya - så att det berikar oss själva och omvärlden samt lever hållbart och har mer tid för varandra
  • skapa fler och fler naturliga arenor där alla, oavsett ålder, kön, bostadsort, utbildning eller arbete använder och värdesätter det samiska språket, att vi vill inkludera alla i språket och ge alla möjlighet att tala samiska eller att lära sig att tala samiska

Det är aldrig för sent att tänka nytt!
Den gemensamma nämnaren som genomsyrar förslag till åtgärder är att det behövs flera arenor och mötesplatser av olika slag. Både fler Framtidskonferenser och fler möjligheter till att mötas i det dagliga livet, där vi träffas och diskutera gemensamma frågor. En annan gemensam nämnare var att förändring börjar först och främst med oss själva, att förändringen enbart kan ske om vi förändrar våra attityder, om vi höjer vår medvetenhet och synliggör tabus, om vi vågar bryta gamla vanor och skapar vilja för förnyelse: ”Förändra mig själv- inspirera andra”.

Stärka varandra
En annan viktig sak som framkommit i konferensens grupparbeten är vikten av att vi stärker varandra, att vi ser vad vi har och gläds åt varandras framgångar.
”Ta eget ansvar – ta hem det jag har lärt mig under konferensen!”
Konferensen kom fram till många fler viktiga åtgärder som vi också kommer att lägga ut.

Utvärderingen

Även responsen efter Framtidskonferensen har varit väldigt positiv. Det som kom fram tydligast i enkätsvaren var att nästan alla önskar fler tillfällen att träffas på det viset, att gemensamt ta upp stora frågor, att lyfta blicken och titta framåt. Vi fick både mycket stöd för denna form av konferens och önskemål om att konferenserna ska återkomma.

Vad händer nu?

Sametinget kommer att arbeta vidare med frågorna som lyftes under konferensen. Vi är tacksamma för deltagandet och engagemanget som har framkommit under och efter konferensen. Det vi gör nu är:

  • Vi publicerar information om konferensen på Sametingets hemsida. Presentationer och resultaten från grupparbetena finns tillgängliga här.
  • Sametinget arbetar vidare med att se över möjligheten till att genomföra liknande arrangemang i framtiden.
  • Vi som jobbar med de ämnen som tagits upp på konferensen kommer att integrera era förslag och idéer i vårt eget fortsatta arbete. För oss är det viktigt att kunna arbeta med ett underifrån-perspektiv och försöka implementera konferensens resultat i verksamheten.

Vad gör DU?
Naturligtvis är vi även nyfikna på vad DU gör... Har du blivit inspirerad i din vardag? Hör gärna av dig och berätta för oss om din egen fortsättning efter konferensen. Du kan mejla till adressen FramtidSapmi@sametinget.se och berätta!

Vi vill sluta med att tacka er alla för ert deltagande, era idéer och ert engagemang. Konferensen är avslutad men förändringsprocessen och dialogen har just börjat!

Sara Pejok, Inga-Marja Steinfjell & Nanna Borchert

© Sametinget 2021
Uppdaterad: 2014-02-07

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-15.00
Öppettider kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenySametinget
MenySametinget
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?