söndag 25 augusti 2019
händer som håller ett samiskt hjärta

Kunskapsöversikt om samers psykosociala ohälsa

Sametingets projektledare Petter Stoor har sammanställt den kunskap som finns om samers psykosociala ohälsa i Norden. Uppdraget har varit av kartläggande, analyserande och tillgängliggörande karaktär. Rapporten innehåller även en mängd förslag på åtgärder som kan leda till bättre efterlevnad av den svenska statens hälsorelaterade skyldigheter mot samerna.

Studier och kunskapsluckor
I rapporten redogörs för den relevanta kunskap (vetenskaplig och annan) som redan finns, och vilka kunskapsluckor som bör åtgärdas. Baserat på den kunskap som identifierats lämnas även förslag på åtgärder som kan väntas leda till en förbättring av samers psykosociala hälsa och bättre efterlevnad av svenska statens hälsorelaterade skyldigheter gentemot samerna.

Oro för egen hälsa
Många svenska samer har under det senaste decenniet känt oro för sin psykosociala hälsosituation. Bland annat har detta handlat om psykisk ohälsa, självmord, diskriminering, unga samers möjlighet till en stark samisk identitet, tillgången på psykosocial hälsovård baserad på samisk språk- och kulturkompetens och negativa hälsoeffekter av ökande exploatering och rovdjurstryck på renbetesmarkerna. Innebär detta att samer mår sämre än annan befolkning i Sverige?

Exempel
Kort och gott kan man säga att kunskapsläget är så undermåligt att det är svårt att veta hur ”gemene” sames psykosociala hälsosituation ser ut. De studier som finns indikerar dock  att den kan vara sänkt. Här är några exempel:

  • Mer än varannan ung samisk kvinna säger sig ha haft självmordstankar.
  • Var tredje ung samisk renskötare har allvarligt övervägt eller haft planer på att ta sitt liv.
  • Två av fem manliga renskötare rapporterar en kliniskt relevant ångeststörning. Andelen stiger dessutom till i princip varannan för medelålders renskötande män.
  • Unga samiska kvinnor har i mindre grad än andra svenska kvinnor anammat en ”modern” (liberal) dryckeskultur, men fler manliga renskötare har en farlig alkoholkonsumtion jämfört med svenska män.
  • Andelen unga vuxna samer som är ”stolta över sin bakgrund” (83 %) sammanfaller i princip med dem som ibland eller ofta anser sig behöva ”förklara eller försvara sin kultur” (82 %), och ungefär varannan ung same upplever sig utsatt för etnisk diskriminering.
  • Att uppleva etnisk diskriminering är förenat med sämre psykosocial hälsa, såsom större risk att ha haft självmordsplaner (unga vuxna samer) och lägre hälsorelaterad livskvalite (samiska skolungdomar).
  • Att uppleva sig etniskt diskriminerad är vanligare bland samer med stark samisk identitet, vilket kan tolkas som att uppväxande samer till viss grad tvingas assimilera sig för att undgå diskriminering och psykosocial ohälsa.
  • Renskötande samer rapporterar lägre förtroende för vårdgivare (primärvård och psykiatri) än andra norrlänningar, vilket antas vara kopplat till vårdens brister i samisk språk- och kulturkompetens.

- Även om det samiska samhället och den samiska kulturen i Sverige är stark, ligger huvudfokus i den här rapporten på ohälsa och problem, säger Petter Stoor. Det har varit min ambition att den här rapporten ska kunna läsas och förstås av samer i allmänhet, forskare, hälso- och sjukvårdspersonal, politiker, sakkunniga och andra med intresse för hälsofrågor.

Åtgärdsförslag
Vad skulle Sverige kunna göra för att komma till rätta med de brister som finns? Några av åtgärdsförslagen är att det bildas ett center för samisk hälsa och att Sametinget ges mandat och resurser för att arbeta med hälsorelaterade frågor. Regeringen kan stödja processen att etablera en oberoende samisk sanningskommission. En kulturell och språklig anpassning i vården kan komma till stånd genom att vårdgivare inom Sápmi tillgängliggör befintliga samiska språk- och kulturkunskaper och höjer kunskapsnivån hos övrig personal.

- Eftersom kunskapssammanställningen innehåller en lista på tänkbara åtgärder och frågan om samisk folkhälsa läge varit på tapeten, hoppas Sametinget att rapporten leder till en förbättrad hälsosituation och en ny syn på vad kulturellt anpassad vård betyder, förklarar Sametingets kanslichef Anja Taube.

Referenslista och tabeller
Rapporten finns än så länge enbart på svenska. Den innehåller både en referenslista och tabeller över informationskällor inom olika hälsodomäner, vilket gör det möjligt för den som vill att ytterligare fördjupa sig. Sametinget har överlämnat kunskapssammanställningen om samers psykosociala ohälsa till Socialdepartementet.

© Sametinget 2019
Uppdaterad: 2019-06-13

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenySametinget
MenySametinget
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?