Handlingsplan för klimatanpassning
Regeringens vision för samhällets anpassning till ett förändrat klimat är att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och tillvarata möjligheter. Myndigheterna har en viktig roll vad det gäller att initiera, stödja och följa upp klimatanpassningsarbetet inom sitt ansvarsområde. Sametinget tog 2016 fram en handlingsplan för klimatanpassning. Den handlingsplanen har uppdaterats 2023.
Urfolkens syn på naturen och miljön är en viktig del av lösningen och vi samer kan vara vägvisare för en hållbarare värld. Árbediehtu - den samiska traditionella kunskapen - och det samiska landskapsperspektivet kan berika samhällsdebatten i många frågor, t.ex. när det handlar om långsiktig ekologisk hållbarhet och biologisk mångfald. Den traditionella kunskapen är central i förvaltningen av vårt landskap och kan bidra till hela Sveriges klimatanpassning.
Den främsta målgruppen för handlingsplanen är det samiska samhället. Men handlingsplanen riktar sig även till alla samhällsaktörer som kan bidra till att samiska näringar och samisk kultur bättre kan möta klimatförändringar som vi redan ser och de som kan förväntas i framtiden. Handlingsplanen består av ett system av åtgärder som i vissa fall fordrar samverkan lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt, även med andra urfolk.
De övergripande klimatanpassningsmålen för Sametinget är att arbeta för att bevara biologisk mångfald samt att minska sårbarheten genom ökad flexibilitet i samisk användning av mark och vatten. Dessa mål har sin grund i Sametingets livsmiljöprogram Eallinbiras / Iellembirás/ Jielemen bijre som utgår från den samiska helhetssynen på människan, naturen och landskapet. Eftersom natur inte går att skilja från samisk kultur är en livskraftig natur med hög biologisk mångfald en viktig förutsättning för att den samiska kulturen ska bevaras.
Myndighetens mål och åtgärder för klimatanpassning är utformade så att Sametinget oavsett rådighet i frågan ska kunna påverka utvecklingen. Det innebär i de flesta fall att Sametinget på olika sätt behöver samverka med andra aktörer i olika delar av samhället.
Fyra åtgärdsområden har formulerats och sammanställts i handlingsplanen. Åtgärdsområdena för Sametingets klimatanpassningsarbete är att:
- skapa kanaler för kommunikation och kunskapsförmedling
- förebygga och hantera kriser
- ta fram underlag och ge stöd vid samråd
- stärka myndighetens arbete med klimatanpassning
Utifrån vårt helhetsperspektiv ser vi att de föreslagna åtgärderna för klimatanpassning synkroniserar med vårt arbete med miljökvalitetsmålen, den strategiska planen för biologisk mångfald (de s.k. Aichimålen) år 2020 och Agenda 2030.
Klimatfrågan och klimatförändring är en tvärsektoriell fråga som berör många verksamheter och sakområden. Klimatanpassning sker därför på olika samhällsnivåer och ansvarsområden. Renskötseln är ett viktigt bidrag till Sveriges miljö- och naturvårdsarbete bland annat genom att vara en indikator för sammanhållna landskaps tillstånd. En välmående och fungerande renskötsel innebär ett sammanhållet och ekologiskt stabilt landskap. De samer som vistas regelbundet i naturen, renskötare, jägare, fiskare m.m. kan tidigt observera olika förändringar och följer renarna. Det innebär att vi lågt räknat har minst två tusen fältexperter på halva Sveriges yta. Den kunskapen bör vi ta vara på.
