Kartläggning av språksituationen
I november 2019 höll Sametinget ett språkseminarium. En av uppgifterna var att definiera prioriterade behov inom respektive språk; nord-, lule-, pite-, ume- och sydsamiska.
Alla språkgrupper framhäver att det måste tillskjutas ekonomiska resurser för att man lokalt och centralt ska kunna genomföra språkinsatser som:
- samisk lärarutbildning
- utbildning i samiska på universitetsnivå
- föräldrautbildning
- digitala lärverktyg
- studiecirklar
- mentorprogram med kontinuitet
- språkbad, “språk-kollo”
- talkurser
- skapande av samiska domäner
- utveckla bibliotekens samiska insatser
- utöka utbudet av läromedel på alla nivåer
- tillgängliggöra samiskt arkivmaterial i skrift och ljud
- att undervisning i samiska inryms i barnens timplan så att ämnet inte kommer efter ordinarie skoltid och att involvera samiska språket i aktiviteter som intresserar eleverna
- att utöka tiden för undervisning i samiska till förslagsvis 120 minuter i veckan (idag 30 min)
- att utbilda och ha tillgång till översättare och tolkar
- behovet av stipendier för de som vill utbilda sig
- högre lön för dem som behärskar något av de samiska språken
- behov av samisktalande personal inom vård och utbildningsväsende
- en långsiktighet i insatserna
Det finns också skillnader i respektive samiskt språks situation och de aktuella behoven kan variera. För respektive språk se språkgruppernas kartläggningar.
