Kartläggning av de olika språkens behov

I november 2019 höll Sametinget ett språkseminarium. En av uppgifterna var att definiera prioriterade behov inom respektive språk; nord-, lule-, pite-, ume- och sydsamiska.

Alla språkgrupper framhäver att det måste tillskjutas ekonomiska resurser för att man lokalt och centralt ska kunna genomföra språkinsatser som: 

  • samisk lärarutbildning
  • utbildning i samiska på universitetsnivå
  • föräldrautbildning
  • digitala lärverktyg
  • studiecirklar
  • mentorprogram med kontinuitet
  • språkbad, “språk-kollo”
  • talkurser
  • skapande av samiska domäner
  • utveckla bibliotekens samiska insatser
  • utöka utbudet av läromedel på alla nivåer
  • tillgängliggöra samiskt arkivmaterial i skrift och ljud
  • att undervisning i samiska inryms i barnens timplan så att ämnet inte kommer efter ordinarie skoltid och att involvera samiska språket i aktiviteter som intresserar eleverna
  • att utöka tiden för undervisning i samiska till förslagsvis 120 minuter i veckan (idag 30 min)
  • att utbilda och ha tillgång till översättare och tolkar 
  • behovet av stipendier för de som vill utbilda sig
  • högre lön för dem som behärskar något av de samiska språken
  • behov av samisktalande personal inom vård och utbildningsväsende
  • en långsiktighet i insatserna

Det finns också skillnader i respektive samiskt språks situation och de aktuella behoven kan variera. För respektive språk se språkgruppernas kartläggningar.

Senast uppdaterad: 8 april 2025 av Jonny Skoglund.