lördag 18 september 2021

Kartläggning om jämställdheten i det samiska samhället

2019 fick Sametinget ett regeringsuppdrag att kartlägga jämställdheten i det samiska samhället. I slutredovisningen ingår bland annat en rapport på temat våld mot samiska kvinnor och en inventering och analys av forskning om samisk jämställdhet och genus.

Trots utmaningar när det gäller avgränsningar och statistik har Sametinget inom ramen för regeringsuppdraget genomfört en kartläggning och identifierat förslag till åtgärder och rekommendationer för en positiv jämställdhetsutveckling. Kartläggningen visar tydligt att samiska kvinnor dominerar i det samiska civilsamhället när det gäller representation inom samiska organisationer och föreningar med inriktning mot språk, kultur och utbildning, medan de samiska männen dominerar i representation inom rennäringen.

Bakomliggande faktorer till denna utveckling hör ihop med de övergripande historiska skeendena, främst rennärings­­lagstiftning, kolonisering och exploatering av marker, som skapat den situation samerna i Sverige har idag. De normer, värderingar och könsmönster som råder i det svenska samhället har också påverkat och fortsätter att inverka på samernas sätt att vara och leva. Därutöver minskar utrymmet för renskötarna att kunna leva på sin verksamhet på grund av det omgivande svenska samhällets expansion. Allt detta medför jämställdhets­problem för kvinnor inom renskötseln i en snabbt moderniserad och maskuliniserad näring. Konsekvenserna leder ofta till marginalisering och utanförskap och att kvinnornas roll inom rennäringen osynliggörs och får lägre status.

Åtgärder för att öka jämställdheten och utjämna balansen mellan övervägande kvinnlig representation inom det samiska civilsamhället och manlig dominans inom rennäringen, måste omfatta både samiska kvinnor och män. Även männen styrs av normer och värderingar om hur samiska män ska vara, vilket i sin tur påverkar vardagen för både kvinnor och män. Det krävs kraft hos såväl de enskilda kvinnorna som männen, att våga och orka bryta könsmönstret utan att lämna det sammanhang där mönstret formades.

  Den här rapporten är verkligen en ögonöppnare, både för samiska kvinnor och samiska män, säger Sametingets styrelseordförande Per-Olof Nutti. Både kvinnor och män har allt att vinna på ett öppnare och mer jämställt samiskt samhälle det är inte längre en kvinnofråga.

  Jag ser att den här kartläggningen har potential att även öka insikten hos andra aktörer så att rätt sorts åtgärder införs, åtgärder som verkligen fyller behoven i det samiska samhället och inte utgår från ett majoritetsperspektiv, säger styrelseledamot Marita Stinnerbom.

Temat våld mot samiska kvinnor är en relativt stor del av redovisningen. Temat har före­kommit i mycket liten utsträckning i Sametingets jämställdhetsarbete och tidigare redo­görelser. Rapporten Våld mot samiska kvinnor – kartläggning och analys av kunskapsläget och behovet av insatser har skrivits av professor Monica Burman, som forskar om bland annat mäns våld mot kvinnor.

I rapporten ges förslag på ytterligare forskning och andra åtgärder med anledning av identifierade kunskapsluckor och utvecklingsbehov. Dessa förslag på åtgärder syftar till att förbättra kunskapsläget om våld mot samiska kvinnor, bryta tystnaden om våld i Sápmi samt utveckla insatser som gör att Sverige uppfyller sitt internationella åtagande enligt Istanbulkonventionen och kan inleda ett arbete för att nå det sjätte jämställdhetsmålet för samiska kvinnor och flickor, i enlighet med uppdragsdirektiven.

  Kunskapsläget är mycket svagt i Sverige när det gäller våld mot samiska kvinnor, förklarar professor Monica Burman. Förutom mer forskning krävs att alla delar av det samiska samhället får möjlighet att mobilisera sig i frågan och att jämställdhets­politiken, liksom de insatser som genomförs för att hantera och förebygga våldet, tar avstamp i en urfolksfeministisk förståelse av problemet.

  Men både Sametinget och samiska organisationer behöver ekonomiska resurser för att genomföra de åtgärder som föreslås i rapporten. Utan resurser kommer det inte att bli någon förändring eller utveckling i de här frågorna, framhåller Marita Stinnerbom.

 

Kontakt:

Per-Olof Nutti, styrelseordförande
070-376 31 12, per-olof.nutti@sametinget.se

Marita Stinnerbom, styrelseledamot
070-399 98 06, marita.stinnerbom@sametinget.se

Monica Burman, professor i rättsvetenskap
070-345 31 81, monica.burman@umu.se

© Sametinget 2021
Uppdaterad: 2021-09-14

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-15.00
Öppettider kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenySametinget
MenySametinget
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?