tisdag 23 maj 2017

Råd vid utfodring av ren

Renskötseln bygger på användningen av naturliga betesmarker och det är detta som renen är anpassad till. Ibland räcker dock inte betet till och man tvingas utfodra med andra fodermedel än de renarna är vana vid. Många av de hälsoproblem som man ser vid utfodring beror på att det blir störningar i magtarmkanalen när renen alltför snabbt måste byta till ett foder som den inte är anpassad till.

I högerspalten finns en rapport med råd och rekommendationer vid utfodring av renar. Den är framtagen av veterinär Ulrika Rockström (Gård & Djurhälsan) och professor Birgitta Åhman (SLU).

Långsam tillvänjning till foder

Renarna ska om möjligt vänjas långsamt vid fodret. Det bästa är att börja utfodra med små mängder på fritt bete och då lägga ut fodret i strängar på marken (så att alla renar verkligen kommer åt att äta). Starta med 1-2 hekto per ren och dag och öka gradvis under ett par veckors tid. Börja utfodringen innan renen har gått ner sig för mycket i kondition. En svältande ren som plötsligt får stora mängder foder har dåliga förutsättningar att klara omställningen. Om det samtidigt blir mycket kallt är risken för hälsoproblem och dödlighet stor.

Råd:

  • Vid utfodring med pellets behöver renen mycket vatten (uppvärmda vattenkrubbor eller kallkällbäck). Den kan äta snö, om den är ren, men rinnande vatten är bäst.
  • Inte fler än 500 renar per hägn. Riktmärke för utfodring längre tid än en månad: 10-25 renar per hektar.
  • Minska mängden pellets vid lindrig diarré. Ge renlav.
  • Vid riklig diarré isolera renen, ge vätskeersättning, energibalans och gärna renlav.
  • Vid riklig, blodig diarré, isolera renen och kontakta veterinär. Ge renlav, vätskeersättning, energibalans samt aktivt kol (i pastaform).

Skvalpmage (våmacidos)

Skvalpmage undviker man bäst genom långsam tillvänjning och att inte utsätta renen för tvära foderbyten. Begränsa mängden pellets i början, men se ändå till att alla renar verkligen äter pellets (så att våmmen har chans att anpassa sig). Risken för skvalpmage minskar betydligt om renen betar eller äter ett bra ensilage samtidigt som den får pellets. Detta stimulerar både idissling och salivproduktion. Saliven är basisk och buffrar så att våminnehållet inte blir för surt. Ge natriumbikarbonat eller bakpulver för att buffra våminnehållet. Eventuellt måste man först tömma våmmen på vätska. Om renen hunnit bli dålig av våmacidos är prognosen ofta dålig. Intensivvård krävs om man vill försöka rädda renen.

Blöt buk

Så kallad blöt buk är ett fenomen som inte är känt hos något annat djurslag. Renarna blir blöta i armhålor, ljumskar, på bukens undersida och ibland ner längst benen. Orsaken är okänd, men det finns misstankar att mögelgifter i foder har betydelse för sjukdomens uppkomst. Mögelgifter kan bildas i foder som förvaras fuktigt och varmt. Renar som drabbas har ofta god aptit. Karaktäristiskt är att renen ”rullar” ihop sig för att hålla värmen. Djuren har inte feber och är blöta även om man håller dem på torrt underlag. Behandlingen består av omedelbart foderbyte och skydd mot kyla. Se till att helt avlägsna misstänkt dåligt foder. Om renen inte visar tecken på förbättring inom några dagar, kontakta veterinär. Överlevnaden varierar.

Läs mer i rapporten där även andra problem beskrivs.
 

Att undersöka innan du pratar med veterinär:

  • Antalet djur med sjukdom (bara kalvar? även vuxna?)
  • Allmäntillstånd (slö eller hängig, går renen för sig själv?) Om möjligt, ta renens temperatur
  • Idisslar renen?
  • Vill den äta?
  • Bedöm hull på en skala från 0 till 5 (0=utmärglad, 5=fet)
  • Diarré (konsistens och färg?)
  • Hosta (hur frekvent?)
  • Nos- eller munflöde (utseende t ex tjockt och gulgrönt)
  • Kladdiga ögon (ena ögat eller båda, utseende på ev sekret)
  • Krum rygg (tecken på obehag och smärta?)
© Sametinget 2017
Uppdaterad: 2016-01-07

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter under regeringen.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

Följ Sametinget

MenyRennäring
MenyRennäring
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?