Vårt regionala handlingsprogram
Sametinget har en handlingsplan för landsbygdsprogrammet som också måste godkännas av Jordbruksverket. Till programmet hör en SWOT-analys av Sápmi och en bilaga med budget och bedömningsgrunder.
Syfte
Den regionala handlingsplanen används för att styra Sametingets arbete med prioritering och urval av ansökningar samt partnerskap, kommunikation och samordning med andra fonder samt annan regional och lokal utveckling.
EU:s mål styr
Alla landsbygdsprogrammets och havs- och fiskeriprogrammets prioriteringar bidrar till EU:s övergripande mål, EU 2020. EU 2020 är EU:s tillväxtstrategi för en smart och hållbar ekonomi med hög sysselsättning, god produktivitet och stor social sammanhållning. I Sverige ska landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet, de regionala strukturfondsprogrammen och socialfondsprogrammet gemensamt bidra till de fondgemensamma tematiska målen. Dessa mål bidrar i sin tur till EU 2020.
Sametingets landsbygdsdefinition
Att definiera det traditionella samiska området i Sverige, den svenska delen av Sápmi, görs det enklast genom att ange samebyarnas åretruntmarker och vinterbetesmarker. Dessa omfattar ungefär 240 000 km2 vilket motsvarar ca. 50 % av Sveriges yta. Området sträcker sig över Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt delar av Dalarna och Västernorrlands län.
Noder för utvecklingsprojekt
För att tillgodose det samiska kärnområdet nyttjas tätorter med över
3 000 invånare som noder för utvecklingsprojekt. Dessa är Kiruna, Gällivare, Arvidsjaur, Vilhelmina, Lycksele, Strömsund och Östersund. Där finns samisk befolkning och, i vissa fall, samiska institutioner.
Det samiska partnerskapet
Ett partnerskap för landsbygds- och havs- och fiskeriprogrammen 2014-2020 har utformats för den samiska regionen (Sápmi) för att fokusera på utvecklingen i det samiska samhället mot en hållbar och smart tillväxt. Partnerskapet representerar olika delar i det samiska samhället. Målet är att hålla storleken på det samiska partnerskapet på en nivå som gör att det blir både effektiv och representativ. Följande organisationer ingår i det samiska partnerskapet:
- Samernas Riksförbund (SSR) – organiserar alla samebyar i Sverige samt merparten av sameföreningarna
- Renägarförbundet – organiserar enskilda rennäringsutövare
- Sámi Duodji – sameslöjdstiftelsen som organiserar sameslöjdare i Sápmi
- Samernas utbildningscentrum – utbildningscentrum för sameslöjdslinjerna för både hård och mjuk slöjd, rennäringslinjen, utbildningar i samisk mat
- Sáminuorra – samisk riksungdomsorganisation
- Visit Sápmi – samisk turistorganisation
- Slow Food Sápmi – knutet till den internationella slow food-rörelsen och arbetar bl.a. med certifiering av samisk mat
- Umeå universitet – Cesam
- SLU – renforskningsavdelningen
Sametinget deltar med sakområdeskunskap inom samisk kultur och näring, språk samt jämställdhet.
Urvalskriterier
För att välja ut de ansökningar som effektivast leder till programmets prioriteringar finns det urvalskriterier. De nationella urvalskriterierna är samma i hela landet. De regionala urvalskriterierna har Sametinget tagit fram. De speglar prioriteringarna i den samiska regionen och bygger på SWOT-analysen. För varje urvalskriterium finns poängsättningar. För att en ansökan ska prioriteras krävs följande:
- Den viktade summan för urvalskriterier är minst lika hög som minimipoängen som gäller för insatsområdet. Det kan gälla både nationella och regionala urvalskriterier.
- Ansökan måste få poäng i minst två av de angivna urvalskriterierna.
Om båda av dessa krav uppfylls kommer ansökan att prioriteras på det sätt som anges i insatsområdet.
Havs- och fiskeriprogrammet
Sametinget har inga åtgärder i Havs- och fiskeriprogrammet och har därför inget ansvar för handläggningen av stöd. Men då fiske ingår som en viktig kompletterande näring till den traditionella renskötseln och traditionellt sett varit en samisk näring kommer Sametinget att via partnerskapet följa och hålla sig uppdaterade om programmet samt att vara behjälplig och informera om programmet och dess åtgärder.