tisdag 22 oktober 2019

Landskapsplanering skulle gynna renskötselns flexibilitet

Sammanfattning av föredrag hållet vid nordiskt forskarseminarium (NJF seminar 479) om renskötsel i Rovaniemi, Finland, i oktober 2014 av Tim Horstkotte (Åbo Universitet, Finland).

Sveriges skogar är dynamiska system som ständigt förändras på flera nivåer (tidsmässigt och geografiskt). Förändringarna orsakas av en kombination av miljöfaktorer och mänskliga aktiviteter, och hänger ihop med den mångfald av aktörer som brukar landskapet och med det regelverk som styr landskapets användning via lagstiftning, myndigheter och olika organisationer. Detta påverkar hur olika markanvändare, exempelvis skogsbruk och rennäring, tillsammans kan använda markerna.

Ständigt förändrade förhållanden gör att flexibilitet för renskötseln hela tiden minskar, genom att man har mindre areal betesmarker att välja på, och även på att betesmarkerna splittras upp. I båda fallen begränsas möjligheterna att anpassa sig till olika förändringar. Vädervariation och växlande snöförhållanden kräver att renskötarna har möjlighet fatta olika beslut om hur man ska använda betesmarkerna under en och samma vintersäsong och mellan olika år. Detta är i högsta grad beroende av hur skogsbruk och annan markanvändning har förändrat skogarnas struktur och funktion, och därmed deras användbarhet som renbetesmark. Till exempel finns det inte längre en variation av olika skogstyper i landskapet, som påverkas på olika sätt av snöförhållandena. Det betyder att man har tagit bort renarnas möjligheter att hitta bra betesställen under dåliga vintrar: även om det egentligen finns bete, så är det inte tillgängliga på grund av is och skare och man kan inte kan parera det genom att, som tidigare, ha tillgång till olika slags skog och kunna välja betesmark där betet är mest tillgängligt vid rådande snöförhållanden.

Helhetssyn krävs

För att öka renskötselns flexibilitet och möjlighet att hantera störningar behöver man återställa skogarnas funktion som betesmark, exempelvis genom att säkerställa en sammanhängande tillgång till markområden anpassad till betesbehoven för olika årstider och väderförhållanden. För att åstadkomma det skulle det krävas styrningssystem och regelverk som bygger på en helhetssyn på landskapet och förståelse för det samlade tryck som renskötseln är utsatt för. Detta kan inte lösas genom ett enda strategi, utan kräver hänsyn till flera nivåer i tid och rum. Exempel på en åtgärd som skulle främja renskötseln skulle vara längre rotationsperioder i skogsbruket, vilket skulle gynna tillväxt av hänglav.

En serie processer

Styrningen av markanvändningen på landskapsnivå är en process som är starkt formad av motsättningar om hur, för vad och av vem de skogarna ska förvaltas. Det skulle kanske underlätta kommunikationer om man tänker sig landskapet som en serie processer i stället för att tänka det som fasta geografiska enheter.

 

Figur 1. Sveriges skogar är dynamiska system som ständigt förändras. Förändringarna orsakas av en kombination av miljöfaktorer och mänskliga aktiviteter.

© Sametinget 2019
Uppdaterad: 2015-11-03

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

MenyRennäring
MenyRennäring
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?