tisdag 19 januari 2021

Svag minoritets-politisk utveckling under 2014

Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har i uppdrag att följa upp hur lagen om de fem nationella minoriteternas rättigheter efterlevs. Den årliga rapporten, som nu lämnas till regeringen, visar att utvecklingen på området gått mycket långsamt under 2014.

Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget är sedan den 1 januari 2010 huvudansvariga för att samordna och följa upp hur Sveriges minoritetspolitik genomförs i landet. I den årliga rapporten, som nu överlämnats till regeringen, framgår det att arbetet för att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter har utvecklats positivt inom de geografiska förvaltningsområdena sedan den minoritetspolitiska reformen 2010.

En annan positiv förändring är att kunskapen om minoritetspolitiken och nationella minoriteters rättigheter har ökat något inom statliga myndigheter. Men utvecklingen går långsamt, visar rapporten. Nivån på insatser i kommuner som ingår i förvaltningsområdena är ungefär densamma som Länsstyrelsen och Sametinget rapporterade 2013, och i vissa fall har det minskat.

– Störst möjligheter att få sina minoritetspolitiska rättigheter tillgodosedda har personer som bor i en kommun som får statsbidrag för det aktuella minoritetsspråket, men när det gäller kommuner och landsting utanför förvaltningsområdena är det tydligt att den förda minoritetspolitiken inte fått tillräckligt genomslag, säger Helena Cronséll, utvecklingsledare på Länsstyrelsens enhet för arbetsmarknads- och rättighetsfrågor.

Brister i den nuvarande lagstiftningen bidrar till att minoritetspolitiken inte får önskade resultat. För att påskynda förverkligandet av de nationella minoriteternas rättigheter föreslås att lagen förtydligas.
– Vi har kommit till en punkt där det blivit nödvändigt att lagstiftningen definierar vad som är lägsta godtagbara nivå när det gäller kommuners skyldighet att tillhandahålla förskola och äldreomsorg på minoritetsspråken, säger Marie Louise Allas.

I rapporten föreslås också bland annat att Skolverket får i uppdrag att förstärka tillgången på lärare i nationella minoritetsspråk, samt producera läromedel på samtliga nationella minoritetsspråk.
– Lagen om de nationella minoriteternas rättigheter har nu funnits i fem år men vi ser fortfarande att arbetet med att efterleva den släpar efter på många håll i landet. Sverige måste prestera bättre på detta område, säger Helena Cronséll.

Kontakt:

Marie Louise Allas, avdelningschef Sametinget
marielouise.allas@sametinget.se
Tfn: 0980-681 93, 070-367 46 82

Helena Cronséll, utvecklingsledare Länsstyrelsen i Stockholm
helena.cronsell@lansstyrelsen.se
Tfn: 010-223 15 17
 

© Sametinget 2021
Uppdaterad: 2015-03-16

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-15.00
Öppettider kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?