torsdag 24 juni 2021
deltagare på språkläger
Första träffen i det umesamiska mentorprogrammet Báhkadijjá i Ammarnäs sommaren 2014.

Årets lägesrapport över de samiska språken presenteras

Årets lägesrapport över de samiska språken i Sverige visar bland annat att samiska språken engagerar och att språkanvändarnas intresse och behov ökar. Insatserna är små, men det går framåt om än med ripsteg. En hel del åtgärder behövs innan de samiska språken flyger naturligt.

Nio kriterier
Situationen för de samiska språken beskrivs och värderas utifrån Unescos nio kriterier för att kunna bedöma hur hotat ett språk är. I rapporten delger Samiskt språkcentrum även de erfarenheter som Språkcentrum har erhållit kunskap om. Samarbetet med olika organisationer och institutioner medför ett ökat engagemang och intresse kring revitalisering av de samiska språken. Detta bidrar i sin tur till ökad synlighet av samiskan både inom det samiska samhället som i majoritetssamhället.

Mentorprogram
De äldre modersmålstalande försvinner och språköverföringen till yngre generationer minskar. För att tillvarata de äldres språkkunskaper har Samiskt språkcentrum vidareutvecklat metoder för mentor/lärlingprogram. Báhkadijjá är ett program som nu genomförs inom det umesamiska språkområdet. En av de största utmaningarna för dagens föräldrageneration är att kombinera arbete, vardagsliv och deltagande i mentorprogram och språkprojekt.

- Det är ett svårt pussel att försöka återerövra sitt samiska språk i kombination med arbete och vardagsliv, säger Ingegerd Vannar som är arbetsledare/språkkonsulent vid Samiskt språkcentrum. Det finns dessutom få mötesplatser utanför hemmen där språkmiljön tillgodoser den naturliga samiska språköverföringen.

Lärarbrist
Få samisktalande pedagoger bidrar till att samiska barns och föräldrars ambitioner att revitalisera samiskan utifrån sin språknivå försvåras.

- Samiska barn och unga vill återta och använda sitt språk, men det svenska skolsystemet sviker dem. Tillgången på samisktalande lärare och pedagoger måste säkerställas omgående så att inte ytterligare en generation förlorar de samiska språken, säger Josefina Skerk som är ordförande i Sametingets språknämnd.

Motivera till studier
I lägesrapporten konstateras att det efter fem år med lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) behövs kreativa metoder för att öka rekryteringen av samisktalande personal till de kommunala verksamheterna. Ett alternativ skulle vara att inrätta stipendier som motiverar till studier i samiska.  Förvaltningskommuner bör uppmanas, tillåtas och uppmuntras att finna alternativa metoder för att rekrytera och vidareutbilda samisktalande personal.

Ändra skolförordningen
En annan viktig åtgärd skulle vara att skolförordningen tillåter starka utbildningsmodeller som man vet fungerar vid andraspråksinlärning. Fullständigt språkbad eller full immersion används i andra länder och av andra urfolk med framgång men är i praktiken inte tillåtet i Sverige.

Minoritetsspråklagen har således bidragit till att samiskan fått en nytändning i det samiska samhället men det är inte tillräckligt och kommer inte att vara tillräckligt förrän utbildningssystemet är det kraftfulla verktyg för samisk revitalisering och språkutveckling som det borde vara.

För mer information:

Ingegerd Vannar, arbetsledare Samiskt språkcentrum, tel 0980 – 780 29 (070-298 16 61)

Josefina Skerk, Sametingets språknänmds ordförande, tel 070-582 21 21

 

Bakgrund:

Sametinget och Länsstyrelsen har i uppdrag att följa upp hur lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) tillämpas av kommuner och förvaltningsmyndigheter. Länsstyrelsen och Sametinget ska återrapportera uppdragen i en gemensam rapport och Sametinget ska också lämna en lägesrapport om situationen för de samiska språken. Sametinget utarbetar genom Samiskt språkcentrum årliga lägesrapporter som beskriver den aktuella situationen för de samiska språken i Sverige.

Språklagen (SFS 2009:600) trädde i kraft 1 juli 2009 och Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft januari 2010. I samband med detta reformerades minoritetspolitiken och Sametinget fick i uppdrag att initiera och driva Samiskt språkcentrum i Tärnaby och Östersund. Språkcentrum ska tillgodose samers – både ungas och äldres – behov att återta sitt eget språk.

Syftet med Samiskt språkcentrum är:

  • Att vara en kunskapskälla om språklig revitalisering
  • Att utveckla metoder för alla att som vill kan lära sig tala sitt modersmål
  • Att inspirera till samiskt initiativtagande

Det är Sametingets språknämnd som är ansvarig för Sametingets språkarbete och som fastställer politiska prioriteringar.

© Sametinget 2021
Uppdaterad: 2015-03-12

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-15.00
Öppettider kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?