lördag 16 december 2017

Ordförklaringar

Ger vissa ord och begrepp inom rennäringen huvudbry för dig? Här finns förklaringar till några av dem.

Renskötselområde

Det område i Sverige där renskötsel får bedrivas. Omfattar närmare 50 procent av Sveriges yta. Renskötselområdet utgörs av tre viktiga huvudområden där renskötseln har olika rättigheter: Åretruntmarkerna (renbetesfjällen), vinterbetesmarkerna och områden för koncessionsrenskötsel.

Sameby

En sameby är inte en by utan ett geografiskt område där renskötsel bedrivs (se karta). Samebyn är organiserad som en ekonomisk och administrativ sammanslutning med en egen styrelse. Det är en juridisk person som företräder renägarna i samebyn. Det finns 51 samebyar i Sverige. Storleken på områdena varierar kraftigt, likaså antalet renägare och yrkesverksamma renskötare i respektive sameby.

Urminnes hävd

Samebyarnas användning av marker i renskötselområdet är en bruksrätt grundad på urminnes hävd. Det innebär att markerna använts för renskötsel under så lång tid att ingen vet när bruket började eller hur det gick till. Rennäringen i Sverige bedrivs i dag på både privat mark och mark som staten hävdar äganderätt till.

Renskötselrätt

Renskötselrätten är en bruksrätt till fast egendom (mark och vatten). Många bruksrätter uppstår genom avtal men renskötselrätten grundar sig på urminnes hävd. Renskötselrätten gäller under obegränsad tid. En markägare kan inte avsluta förhållandet att renskötselrätt gäller på hens mark genom uppsägning. Den gäller oberoende av lagstiftning och kan så länge den utövas inte fråntas utan kompensation.

Året-runt-markerna

Året-runt-marker får användas till renbete under hela året.

  • För fjällsamebyarna innebär ”året-runt-markerna” området ovanför odlingsgränsen och upp till riksgränsen
  • För skogssamebyarna innebär ”året-runt-markerna” gränsbestämda områden ovanför lappmarksgränsen
  • För samebyarna i Jämtlands och Dalarnas län innebär ”året-runt-markerna” områden inom renbetesfjällen i Jämtlands län och de områden i Jämtlands och Dalarnas län som av staten var särskilt upplåtna till renbete

Renbetesfjällen

Renbetesfjällen omfattar i huvudsak av staten hävdade ägda fastigheter. Samerna har enligt rennäringslagen vidsträckta rättigheter och skydd för att kunna bedriva sin näring inom renbetesfjällen och i viss mån även inom sedvanemarkerna.

Vinterbetesmarkerna

Vinterbetesmarkerna är marker som enbart får användas till renbete under tiden 1 oktober till och med 30 april.
För fjäll- och skogssamebyar innebär ”vinterbetesmarkerna” de delar av renskötselområdet i Sverige som inte utgörs av ”året-runt-markerna” och koncessionsområden.

Områden för koncessionsrenskötsel

Den som är same kan få tillstånd (koncession) att driva renskötsel i Norrbottens län nedanför lappmarksgränsen inom område där renskötsel av ålder förekommer under hela året (Kalix- och Torne älvdalar). Inom detta så kallade koncessionsområde bedrivs renskötsel under hela året. Tillståndet innefattar även rätt att sköta ett visst antal renar åt dem som äger eller brukar jordbruksfastigheter i området. Dessa ägare eller brukare får äga högst 30 renar per hushåll.

Bruttoareal

Med bruttoareal menas det totala betesområdet som ges av samebyns administrativt fastställda samebygränser och av samebyn redovisat sedvaneområde. I bruttoarealen har inte exempelvis högfjällsområden eller annan mark som ej går att bruka till renbete räknats bort.

Nettoareal

Den areal som samebyn kan använda till faktiskt renbete efter att markintrång och naturliga förutsättningar som omöjliggör renskötsel räknats bort.

Riksintressen

Med riksintresse menas ett område, plats eller enstaka objekt som anses viktig för landet och representerar ett allmänt intresse. Kriteriet för riksintressen är att de har särskild betydelse för sitt samhällsområde och ska skyddas från påverkan. Rennäringen är ett riksintresse. Andra riksintressen är exempelvis vägar, mineralresurser, naturvård, kulturmiljöer, fiske och friluftsliv.­

Resiliens

Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. Resiliens innefattar både förmågan att stå emot stress eller förändring och att återuppbygga viktiga funktioner som gått förlorade:

- För renen kan det handla om att klara av en hård vinter med dåligt bete.
- För en sameby kan det handla om att klara av ytterligare exploateringar på samebyns betesland. Det kan gälla allt från vindkraft och gruvor till turism eller att klara av en rättstvist både ekonomisk och psykosocialt.
- För den enskilda renägaren kan det handla om att hantera stora ekonomiska förluster på grund av hög rovdjurspredation.

Naturelement

 Myrar, höjder, sluttningar, älv- och bäckdalar, hedar,   
 strandlinjer m.m.

Landskapet

Landskapet uppkommer ur kombinationen av naturen och människan. Skogsbrukets olika åldersfaser från hygge till gammal mogen skog påverkar renskötselns funktion och förutsättningar, men också annan antropogen påverkan än skogsbruket måste hanteras vid renskötsel.

© Sametinget 2017
Uppdaterad: 2017-07-10

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenyRennäring
MenyRennäring
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?