måndag 20 maj 2019
Tatiana Egorova, Håkan Jonsson och Valentina Sovkina.

Tal av Håkan Jonsson vid seminarium om kultur och språk

Seminariet var anordnat av Sametinget i Finland och Europarådet den 27-29 november 2014 i Enare. Den första delen av talet hölls på förmiddagen och den andra delen på eftermiddagen.

Ordförande, Presidenter, ärade deltagare. Jag vill börja med att tacka för inbjudan att delta på detta seminarium och lyckönska samtliga som bidragit till sammansättningen av dagens viktiga program. Det glädjer mig särskilt att se att Valentina Sovkina har möjlighet att delta här idag. När vi senast sågs var i september i New York, i samband med FN:s generalförsamlings världskonferens för urfolk. Jag fick då höra om de fruktansvärda mödor som Valentina och hennes kollega hade fått utstå för att ta sig ut från Ryssland till konferensen.

Ordförande, vi har precis nåtts av rapporter om en synnerligen oroväckande fortsatt utveckling av situationen för våra samiska systrar och bröder på Kolahalvön i Ryssland. Murmansk regionala styre har hållit en så kallad samisk kongress den 22 november och där bytt ut samtliga ledamöter i Sameparlamentet på Kolahalvön till istället utvalda regeringsvänliga representanter. De har även bytt namnet från parlament till organisation. Denna nya organisation har enligt rapporterna inget stöd från det samiska folket på Kola och speglar endast åsikterna som det federala styret har. Vi ser mycket allvarligt på detta och vill tydliggöra att sådana tilltag utgör brott mot de fundamentala mänskliga rättigheter som det samiska folket på Kolahalvön har och mot artikel 1 om rätten till självbestämmande i den Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Från SPR och Sametingets sida kommer vi att följa utvecklingen noga och uttrycker härmed vårt stöd för Valentina Sovkina och de rättmättiga representanterna för det samiska folket i Ryssland.

Samiskt Parlamentariskt råd och samarbete över gränserna:

Samiskt Parlamentariskt Råd är samarbetsorganet för de tre Sametingen i Norge, Finland och Sverige och representerar det samiska folket i Norden och internationellt. Valda representanter för Samerna i Ryssland har observatörsstatus i rådet. Rådets övergripande syfte är att stärka det gränslösa samarbetet mellan samer och föra samernas gemensamma talan internationellt. Bland annat prioriteras samisk forskning, samiskspråklig infrastruktur och ungdomsarbete.

Ett av våra huvudprojekt just nu är Giellagáldu. Giellagáldu är ett projekt som de tre Sametingen i Norden har bedrivit gemensamt för att organisera språksamarbetet. Giellagáldu har varit organisatoriskt underlagt Samiskt Parlamentariskt Råd medan det finska Sametinget har haft huvudansvaret för arbetet. Projektet startade i januari 2013 och det har finansierats huvudsakligen av EU:s Interreg Nord IV-program, delprogram Sápmi. De tre sametingen, Lapin Liitto i Finland, och Troms og Nordland Fylkeskommune har bidragit med finansiering. Under projekttiden har sametingen arbetat för att centret ska få fast finansiering, men ännu inte lyckats.

Giellagáldu ska enligt planen ha det yttersta ansvaret för språkliga frågor och förmedla språktjänster direkt till användarna. Huvuduppgiften har varit att utveckla det nordiska språksamarbetet och stärka det samiska språkets ställning i Norge, Finland och Sverige. Verksamheten omfattar språkutveckling, godkännande av terminologi, ortnamn, språknormering och information om språkliga frågor.
Projektet har arbetat med fem samiska språk: syd-, lule-, nord-, enare- och skoltsamiska. Fem språkkommittéer har haft mandat att fatta beslut angående terminologi, normering och ortnamn. Sámi Giellagáldu har inte varit en fysisk institution. De anställda har administrativt sett tillhört de respektive sametingen. Under projekttiden har tolv personer varit anställda, varav nio språkkonsulenter.

Situationen för de samiska språken på svensk sida av Saepmie och språkarbetet som Sametinget bedriver:

Del 1 Nuvarande lagstiftning

Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län har uppföljningsansvar vad gäller den minoritetspolitiska lagstiftningen och har påtalat senast i sin ”Rapport om tillämpningen av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk år 2013”  att:

Även kommuner, landsting och andra myndigheters ansvar behöver tydliggöras och tillsynsåtgärder behöver införas för att säkerställa ett effektivt arbete inom de respektive ansvarsområdena. Genom att i lagstiftning även stärka möjligheterna för individer att utkräva sina rättigheter, skulle individerna få en större möjlighet att agera när de inte får ta del av sina rättigheter.

Minoritetsspråklagens § 17 som berör barn

I den svenska översättningen av paragrafen framgår att verksamheten ska bedrivas helt eller delvis på samiska. Sametinget anser att nuvarande skrivning av § 17 är otydlig och bör förtydligas genom översyn av paragrafen så att barnets rättigheter förverkligas. Med nuvarande skrivning kan huvudman (kommun) av ekonomiska, organisatoriska eller andra skäl besluta om visst antal timmars undervisning, utan hänsyn till barnets behov av språket som kommunikation, utan hänsyn till hur språkutveckling bäst gagnas eller att lagstiftningen tillkommit för att säkerställa att i det här fallet samiska barnets utveckling av kulturell identitet och användning av samiskan som modersmål ska främjas särskilt oavsett samiska språkkunskaper.

Minoritetsspråklagens §18 som berör äldre personer

I den svenska översättningen av18 paragrafen framgår att service och omvårdnad ska bedrivas helt eller delvis av personal som behärskar samiska. Sametinget anser att nuvarande skrivning av § 18 bör förtydligas så att individens rättigheter förverkligas och att individen själv ges möjligheter att definiera sina behov vad gäller språk.

I dagläget kan det vara så att det är huvudman (kommun) som avgör när individens behov är tillgodosett och denna definition kan huvudman (kommun) göra utifrån ekonomiska, organisatoriska eller andra skäl helt oberoende av individens ursprungliga behov. Således kan äldre samer vara utan personal som behärskar den äldre samens eget språk vilket leder till avsaknad av kommunikation. En avsaknad av möjlighet att kommunicera sina behov undanröjer bl a individens rätt till inflytande och egenmakt.

Äldre personer och deras anhöriga är en utsatt grupp, anhöriga är oftast i akut behov av avlastning i omsorg av den äldre och de äldre människor som kommer i åtnjutande av äldreomsorg har behov av hjälp för att klara av sin vardag. Äldre människor är en utsatt grupp, äldre människor som är samisktalande blir dubbelt utsatta.

Sametinget anser att det behövs en skärpning eller ett förtydligande av §§ 17 och 18  i lagtexten. För att gagna individens rätt till sitt eget språk så får inte skälen att kringskära denna rätt handla om annat än om individens behov. Europarådets syfte med ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk, de s.k. minoritetskonventionerna, är att upprätthålla och utveckla de mänskliga rättigheterna. En individ som åberopar rättigheten måste ha rätt att definiera sitt eget behov av sitt språk.

Det är en brist att rättigheterna inte kan åberopas av individ, detta skulle innebära att ett beslut skulle fattas i fråga och att det då också skulle finnas möjlighet att få sitt ärende överprövat.

Sametinget vill också uppmärksamma att det finns en grupp människor som har hamnat utanför lagstiftningen och det är de som har rätt att söka insatser inom Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Detta i sig är diskriminering av funktionshindrade som har ett stort hjälpbehov med livslånga insatser.

Del 2 Språksituationen på svensk sida

Svenska regeringen har fastslagit att målet för den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd för samerna och att stärka samernas möjligheter till inflytande, samt stödja samiskan så att den hålls levande. Vidare är det sagt av regeringen att tala och värna sitt eget språk är inget privilegium utan en rättighet och detta måste även gälla samiska språket.

Det är känt att samiska språken är hotade i Sverige. Det är möjligt att bryta och vända en språkbytarprocess men det kräver aktiva åtgärder från majoritetssamhällets sida och en stark medvetenhet och vilja hos samerna att bevara samiskan. Sametingets Samiskt språkcentrum skriver i sin ”Lägesrapport 2013” att ”problemet inte är avsaknad av engagemang hos det samiska folket utan tvärtom har medvetenheten om språket och dess betydelse ökat hos det samiska folket.”

Regeringen har ansett att samiskans fortlevnad kan stärkas genom att stödja barns språkutveckling och med vetskapen att skolan har den största kompetensen och möjligheten att revitalisera de samiska språken så borde större satsningar göras på samiska barns skolgång i syfte att öka tillgång till samisk undervisning, öka samiska pedagoger, öka tillgång på läromedel på samiska språken och där behövs aktiva åtgärder och stort ansvarstagande från majoritetssamhällets sida. Detta når inte fram med samernas egen stämma utan där behöver vi samer Europarådets draghjälp.

Sametinget i Sverige har idag begränsade medel till statsbidrag till kortare studier i alfabetisering i samiska och det är en bra åtgärd då vuxna och redan talare är resurspersoner för bl. a. barns språkutveckling. Sametinget ser även behov av att resurser avsätts till någon form av stipendieordning som kan erbjudas såväl samiska studenter som nyckelpersoner – lärare, service- och förvaltningspersonal för högre studier i samiska.

Ordförande: Det mest allarmerande behovet idag är den akuta bristen på lärare i samiska och på utbildningsplatser. Endast ett ytterst begränsat antal samiska elever har idag möjlighet att lära sig samiska. Språkbytet har genom Sveriges kraftfulla assimileringspolitik gått mycket långt och idag är det tre generationer av samer som blivit förvägrade sitt samiska språk. Vi kan ta mig och min familj som ett exempel:

Vår familj som bor i Sverige, har under flera generationer levt på jakt och fiske. När den de nya rennäringslagarna stiftades förlorade vi rätten att jaga och fiska. Vi tvingades gå i skolor där enbart svenska fick talas och talades det samiska av något barn blev det bestraffat. Detta dubbla straff har inneburit att ett stort antal samer förlorat sina språk, och detta speciellt i de södra delarna av det samiska traditionella bosättnings-området.

Situationen för alla samiska språk är emellertid akut. T ex talas sydsamiska aktivt idag endast av ca 100 personer i Sverige. För ume- och pitesamiskan är det ännu färre. Trots det kritiska behov som finns av utbildning i och på samiska så utbildas inte fler lärare, det saknas läromedel och de få skolor som faktiskt erbjuder samiska gör i många fall det endast i 40 minuter per vecka. Det är mycket svårt att revitalisera och bevara språk under de förutsättningarna.

Ordförande och samtliga deltagande, vi behöver hjälp för att rädda våra samiska språk! Våra språk talas ingen annanstans i världen, när språken dör i Saepmie är de borta för alltid och den värdefulla kunskap som finns förborgad i språken går då förlorad.

Om Sverige och Europa menar allvar med att vilja bevara de samiska språken måste kraftfulla åtgärder vidtas nu innan det är för sent. Avslutningsvis vill jag tacka det finska sametinget och Europarådet för det mycket betydelsefulla initiativet till detta seminarium.

© Sametinget 2019
Uppdaterad: 2014-12-02

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?