torsdag 29 juni 2017

Fördomar om jämställdhet

Kanske har du stött på dessa argument när jämställdhet diskuteras? Ett vanligt sätt är att dra ner frågan på individnivå. Könsfrågan blir en personlig fråga - inte en sakfråga om hur samhället fungerar.

- Vi är genetiskt skapade att ha olika intressen

Över tid växlar synen på vad kvinnor respektive män förväntas göra. Forskning visar snarare att skillnaderna inom könen är större än mellan könen.

- Jag diskriminerar inte kvinnor!

Ojämställdhet i samhället, där kvinnor oftast är underordnade, är inte någon individs fel. Men det är både kvinnors och mäns ansvar att komma till rätta med ojämställdhet.

- Folk har väl rätt att välja själva?

Visst har de det! Men blanda inte ihop samhällsstrukturens krav och begränsningar med skillnader på individnivå. Allt är inte personliga val som tillhör privatlivet.

- Vi har då en kille i vårt arbetslag!

I enkönade miljöer kan en enstaka kvinna eller man bli en slags maskot som ändå inte har särskilt stort inflytande. Men fler män eller kvinnor på en arbetsplats som tidigare dominerats av det motsatta könet, kan av vissa uppfattas som ett hot mot den rådande ordningen.

- Jämställdhet är väl en kvinnofråga?

Ojämställdhet innebär negativa begränsningar även för männen. Föreställningar om traditionella könsroller kan göra det svårt att välja det man verkligen känner för i livet. Jämställdhet borde inte bara vara en kvinnofråga - det är också en mansfråga. Både män och kvinnor har ansvar för att jämställdheten går framåt i samhället.

- I de nordiska länderna är vi väl ändå ganska jämställda?

Om man tycker det är bra som det är, finns ingen vilja till förändring. Blundar hen för problemen? Är hen rädd för att förlora vissa fördelar om situationen skulle förändras?

- De samiska kvinnorna är starka!

Det finns många starka kvinnor, ja. Men fundera över om de har något att säga till om på alla arenor? Har samiska pojkar och samiska flickor samma rättigheter och möjligheter? Är lagstiftningen könsneutral eller missgynnar den något kön? Finns det andra faktorer än kön som skapar ojämställdhet i det samiska samhället?

- - - -

Sju källor till fördomar:

  • Okunskap
  • Informationsöverflöd
  • Bekvämlighet
  • Tidsbrist
  • Känsla av hot
  • Dålig självkänsla
  • Maktbehov

Definition av jämställdhet:

Jämställdhet kan mätas på ett ekonomiskt, juridiskt, politiskt och socialt plan. Det kan till exempel göras genom att se efter hur ägandet är fördelat, vilka yrken och arbetsuppgifter som är oavlönade, avlönade och högavlönade, vilka gruppers behov som skyddas i lagar och i domstolar och vilka frågor som dominerar politiken. Sedan undersöks vilka grupper som tjänar på det.

Ofta är det flera grupper som drabbas av samma diskriminerande system. Till exempel alla som är under 170 cm, oavsett kön, och alla som tjänar under 22 000 kr i månaden, även om dessa grupper domineras av kvinnor.

© Sametinget 2017
Uppdaterad: 2017-04-07

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter under regeringen.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

Följ Sametinget

MenySametinget
MenySametinget
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?