torsdag 19 september 2019
Peter Berggren, Anette Edin Liljegren, Sofia Kling och Petter Stoor. Foto: Marie Enoksson.

Samisk hälsa - en fråga om likvärdig vård

Den 30 september 2014 hölls ett seminarium om samisk hälsa när plenum var samlat i Luleå. Temat berörde frågan om samer får vård på lika villkor som övrig befolkning. Och vilka brister har sjukvården ur ett samiskt perspektiv?

Inbjudna föreläsare var Peter Berggren, verksamhetschef på Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman (GMC), Anette Edin Liljegren, också från GMC, Sofia Kling, utvecklingsstrateg på Jämtlands Läns landsting, samt psykolog Petter Stoor som arbetar på SANKS i Karasjok.

Landstingen i Västerbottens län och Jämtlands län har båda påbörjat  arbeten för att förbättra vården i glesbygden och att ta reda på vilka särskilda behov som kan finnas i den samiska gruppen. Kontakter har tagits med Norrbottens läns landsting och en arbetsgrupp har nyligen träffats. Anette Edin Liljegren och Peter Berggren berättade om projekt som drivs/drivits av Glesbygdsmedicinskt centrum:

  • Astma och KOL bland renskötande samer
  • Kartläggning av nyttjande av företagshälsovårdstjänster
  • Samisk kulturförståelse bland vårdpersonal
  • Akutmedicin i extrem glesbygd
  • Orsaker till bristande förtroende för vårdpersonal bland renskötande samer

En undersökning från 2012 visade att ca 54 % av männen och ca 49 % av kvinnorna verksamma inom renskötseln hade ett lågt förtroende för primärvården och socialtjänsten. Siffrorna för övrig befolkning var 36 % för männen och 31 % för kvinnorna. En enkät som skickats till primärvården i 19 förvaltningskommuner för samiska ger bilden att majoriteten vårdpersonal inte ger några speciella råd, någon särskild behandling/omvårdnad om de vet att patienten är same. De efterfrågar utbildning i samisk kulturkompetens.

I Jämtlands län har landstinget bildat en samrådsgrupp med chefer och samiska representanter. Utifrån de behov som framkommit håller Jämtlands läns landsting på med att utarbeta ett samarbetavtal med SANKS på norsk sida. Där finns psykiatrisk vård med kulturell kompetens som saknas i Sverige. Utbildning i första hjälpen till psykisk hälsa erbjuds nu länets samebyar och Hälsocentralen i Strömsund ska långsiktigt utvecklas.

I diskussionen som följde poängterades att många samer jobbar inom vården, men att deras kompetens varken kartläggs eller efterfrågas. Med lite strategiskt arbete från landstingens sida så skulle man kunna använda sig av befintlig vårdpersonal för att förbättra vården och bemötandet av samer.

Vad innebär vård på lika villkor? Den ska vara likvärdig, tillgängligheten ska anpassas och den ska vara lika för alla. Risken med "lika för alla" är att grupper med speciella behov inte blir tillgodosedda. En tänkbar orsak till att just renskötande samer har lågt förtroende för vården är att de upplever vårdpersonal som oinformerade om renskötsel, vilket resulterar i olämpliga eller orealistiska behandlingsförslag. Det blir inte ett bra patientmöte om man som same måste förklara sin kultur istället för sina personliga behov. "Lika för alla" blir då inte likvärdigt i praktiken. Likvärdig vård är att behandlingen ska resultera i likvärdig hälsa, inte likadan behandling.

SANKS, Samisk nasjonalt kompetansesenter i Finnmark, Norge, har ett nationellt ansvar att utveckla likvärdig psykiatrisk vård för den samiska befolkningen i Norge. SANKS har uppemot hundra årstjänster och ett flertal samisktalande specialister. De tar emot samiska patienter från hela Norge, och ibland Sverige. En av uppgifterna är att driva på utvecklingen av samiska hälsovårdstjänster även i andra land. Man har sedan tidigare ett samarbetsavtal med Rovaniemi, Finland.

Petter Stoor är psykolog och forskare på SANKS. Han berättade på seminariet om de samiska värderingar som styr behandlingen och terapin på SANKS:

  1. Samiskt språk - behandlingen ges på samiska om patienten vill det.
  2. Ieš birget - självständighet, att klara sig själv (centralt i samisk barnuppfostran).
  3. Kommunikation sida vid sida, kanske sittande runt en eld - inte aggressiv kommunikation öga mot öga.
  4. Inte tvinga - alla väljer själv och har frihet att göra egna erfarenheter.
  5. Nätverksarbete - räkna med familjen och släkten (passar inte alltid, var känslig)
  6. Naturen - gärna uteaktiviteter, att göra saker tillsammans. Det förändrar maktspelet.

Internationellt sett har samer god hälsa, särskilt vid jämförelse med andra urfolk.
- Men det finns områden där vi ännu inte når ända fram, konstaterade Petter Stoor som har erfarenhet av vården både på svensk och norsk sida. Unga samiska renskötare är till exempel en riskgrupp när det gäller självmord, något man ofta undviker att tala om.

Sammanfattningsvis innebär "likvärdig vård" för samer detsamma som god sjukvård, kulturkompetens, språkkompetens, andra metoder och ibland helt nya metoder. Det framkom också under diskussionerna att mer forskning behövs om hälsosituationen bland de icke-renskötande samerna.

© Sametinget 2019
Uppdaterad: 2016-02-09

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

MenySametinget
MenySametinget
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?