torsdag 28 mars 2024
Land och vatten
Frågan om rätten till land och vatten är en kärnfråga. Foto: Marie Enoksson.

Ny FN-granskning av svensk samepolitik

Den 25 mars 2009 granskade FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna Sveriges sjätte periodiska rapport.  I april kom kommitténs avslutande rapport med observationer och rekommendationer. Som väntat upprepade FN sin tidigare kritik mot Sveriges samepolitik.
Kritiken mot svensk samepolitik blev oväntat hård. FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna uppmanar i sina rekommendationer Sverige att i partnerskap med samerna utforma en politik som inte hindrar samerna i sin användning av naturen. Kommittén upprepar dessutom vad andra FN-organ tidigare påpekat att Sverige måste se till att bevisbördan ändras vad gäller samernas rätt till land och att samerna ges ekonomiska resurser för att driva sådana processer i domstolar.

Internationell kritik

- ­Kritikstormen mot svensk samepolitik ökar. Internationella organ som övervakar efterlevnaden av internationella konventionen om mänskliga rättigheter har sedan början av 1990-talet blivit allt mer kritiska till bristerna i svensk samepolitik. Senast var det FN:s rasdiskrimineringskommitté som kritiserade Sverige senfärdighet att bl.a. klarlägga samernas rätt till land och vatten. Även Europarådet och EU börjar ställa sig alltmer frågande till den svenska attityden att försöka upprätthålla status quo, säger Lars-Anders Baer som är styrelseordförande i Sametinget.

Provocerande
Samerådets ordförande Mattias Åhrén som också är expert i internationell urfolksrätt och som har följt FN:s granskning av svensk samepolitik har i en kommentar sagt att han blev inte särskilt överraskad när han läste kommitténs skarpa kritik mot Sveriges samepolitik. Det han finner mest anmärkningsvärt – ja rent av provocerande - är att Sverige helt öppet och fullt medvetet väljer att ignorera samernas mänskliga rättigheter.

Brist på politisk vilja
- Bristen på politisk vilja är tydlig. Den svenska regeringens aviserade proposition om en samlad samepolitik har skjutits upp ett antal gånger och är nu utlovad att överlämnas till riksdagen under 2010. Bristen på politisk vilja hos det officiella Sverige kan tvinga samerna försöka lösa detta i grunden politiska problem domstolsvägen – nationellt och internationellt. Den vägen är svår, dyr, oförutsägbar och dessutom finns det ingen garanti att rättsprocessen blir rättvis, påpekar Lars-Anders Baer, styrelseordförande i Sametinget.

Skydd mot maktmissbruk

Kommittén övervakar genomförandet av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966. Konventionen innebär ett skydd mot ingrepp av olika slag från statsmakternas sida samt skydd mot maktmissbruk eller godtycke vid myndighetsutövning. I juli 2007 lämnade Sverige sin senaste rapport om genomförandet av konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Därefter har Sverige lämnat kompletterande information i januari 2009 (så kallad list of issues).

Skuggrapporter
Sametinget och Samerådet har också lämnat s.k. skuggrapporter. I Sametingets skuggrapport ges en beskrivning av svensk samepolitik som både rör Sametinget som organ för självbestämmande och samernas rätt till land och vatten. Skuggrapporten koncentrerar sig kring frågeställningar som rör rätten till självbestämmande och ingrepp av olika slag från statsmakternas sida samt skydd mot maktmissbruk eller godtycke vid myndighetsutövning.

Förhör i New York
I samband med förhöret den 25 mars i New York ställde kommittén ett antal frågor med anledning av Sveriges periodiska rapport, den kompletterande informationen och skuggrapporterna. Därefter har kommittén gett Sverige sina slutsatser och rekommendationer. (Se rapporten i högerspalten)

Svenska delegationen
Den svenska delegationen leddes av UD:s rättschef Carl-Henrik Ehrenkrona. Integrations- och jämställdhetsdepartementet hade huvudansvaret för delegationen.
- Tumskruvarna dras åt. Sverige har sedan i början av 1990-talet fått allt fler frågor och rekommendationer från olika FN-organ som rör samernas status som urfolk och frågeställningar kopplade till samernas rätt till land, renbete, jakt och fiske, säger Lars-Anders Baer styrelseordförande i Sametinget.

Kontakt
Lars-Anders Baer, 070-316 20 56, lars-anders.baer(at)sametinget.se
© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2020-03-12

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyPolitik
MenyPolitik
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?