måndag 26 juni 2017
kvinna och renar

Hur är det att vara kvinna och arbeta i renskogen?

Siffror från Sametinget visar att andelen kvinnor som äger renare är mindre än männens. De kvinnliga renägarna äger också färre renar. Samtidigt upplever kvinnor att deras arbetsinsats inte är lika självklar i renskogen.

Stötta runt omkring
Att vara kvinna i renskötseln beskrivs som att bli sedd utifrån, att man ”bara är en tjej som egentligen inte orkar någonting”. Det skriver Maria Karlsson och Sofia Näckter  i sitt examensarbete i psykologi våren 2013, Erfarenheter av att vara ung renskötande kvinna (Umeå universitet). En av de tretton intervjuade säger:
– Jag har nog mer sett min roll som lite gammaldags på så sätt att kvinnan sköter hemmet och det runt omkring, ja, stötta upp sin man helt enkelt.

Renskötselns periferi
Det finns, enligt uppsatsen, en central och en mer perifer del inom renskötseln. Männen är oftare i centrum, med renarna, där statusen är högst. Kvinnorna jobbar oftare i det som kallas renskötselns periferi. Informanterna berättar att en tjej behöver arbeta hårdare än jämnåriga män för att få känna sig accepterad och bli tagen på samma allvar. Andra menar att en kvinna ändå aldrig kan uppnå samma status och acceptans som en man:
– Där känner man ju inte att man har riktigt samma status för att man inte sitter ute på fjället på skoter eller en motorcykel, så man är väl inte värd lika mycket eller gör ett tillräckligt bra jobb.

"En bra kvinna"
Ett av kapitlen i uppsatsen heter En kvinna kan också vilja vara i renskötselns centrum men det finns tyvärr en annan plats vikt för oss.
– En bra kvinna är en som tar hand om barnen på gärdet, slänger fast några kalvar, sen hem och laga mat, hänga upp kläder, hinna ta hand om barn och allting - och inte gnälla, det är det bästa, säger en kvinna i de intervjuer som Karlsson och Näckter använder i sin uppsats.

Statistik
Nyligen publicerad statistik på Sametingets hemsida visar att fyra av tio renägare är kvinnor. Bara 17 % av de så kallade gruppansvariga, de som  fortfarande ibland kallas ”husbonde”, är kvinnor. De äger dessutom mindre än hälften så många renar (87 renar/person) som de manliga gruppansvariga (196 renar/person). Siffrorna är genomsnitt från statistiken för 2013. Läs mer

Utsatthet
Kvinnor i renskötseln kan också riskera att bli utstötta från samebyn vid skilsmässa eller om de berättar om till exempel våld i relationen.
Våld mot kvinnor i minoriteter pratas det inte om, men det finns som i övriga samhället. En kvinna i en renskötarfamilj är mycket beroende av mannen och hon riskerar mycket om hon skulle lämna mannen och anmäla honom vid misshandel.

Tävlingsklass för kvinnliga renskötare
2014 valde Sápmi Awards att göra om renskötarklassen så att bara kvinnliga renskötare kunde nomineras.
– Det är ganska många kvinnor som inte gör annat än är i renskogen. Men de som bara är i hagar, de är väl inte renskötare? Man ska kunna samla ren också, säger Fia Kaddik, projektledare för Sápmi Awards. Vinnaren får ära och 100 000 kronor för att bland annat ha god djuromsorg, veta hur renar rör sig, kunna slakta och bedöma bete och snö samt ha goda kunskaper om renmärken. Vinnaren av priset år 2014 blev Vaino Persson, renskötare i Semisjaur Njarg. Så här beskriver hon sig själv:

– Jag föddes och växte upp i en renskötarfamilj i Jinjevaerie sameby i Jämtland. När jag var väldigt ung förstod jag att jag skulle bli renskötare, jag hade ett starkt intresse att arbeta med renskötsel, fastän många sa att kvinnor inte ska arbeta med renskötsel, eller ta pojkarnas plats.

Machokultur
I Sametinget är frågan om jämställdhet uppe, både politiskt och i myndighetsutövningen. Men för lite, tycker bland andra Sara Larsson, sametingspolitiker för partiet Min Geaidnu:
– Rennäringen är en machokultur, precis som jord- och skogsbruk.

Vad menar du med machokultur?

- Ja, att jämställdhet inte är på tapeten, att man inte anpassar för både män och kvinnor. Vem är föräldraledig inom renskötseln, till exempel? Jämställdhetsfrågan uppfattas till och med som lite fånig. Men att hela det samiska samhället skulle vara macho, det är en förlegad bild, säger Sara Larsson.

Förändring pågår
Marita Stinnerbom, styrelseledamot för partiet Guovssonásti och själv renskötare, ser att det rör på sig nu, bland annat tack vare extra anslag till Sametinget för jämställdhetsarbete. När till exempel samebyar bjuds in till myndigheten bjuds både en kvinna och en man in.
– Det är också lättare för kvinnor att få startstöd beviljat. Ibland kan det till och med slå snett, när en tjej som har annat heltidsarbete vid sidan om får pengar, men inte en kille som bara håller på med renskötsel, säger Marita Stinnerbom.


Text: Pia Sjögren

© Sametinget 2017
Uppdaterad: 2014-08-07

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter under regeringen.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

Följ Sametinget

MenyRennäring
MenyRennäring
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?