lördag 21 juli 2018

Bakgrund

Styrelsen för Samefonden administrerar förutom Samefonden också andra fonder med speciella ändamål kopplade till rennäringen som finns hos Kammarkollegiet.

Fondstyrelsen består av sex styrelseledamöter som formellt utses av regeringen efter förslag från Sametinget. Innan Sametingets tillkomst var det generaldirektören för Jordbruksverket som var ordförande, men sedan ca 20 år tillbaka har ordföranden varit same.

Man kan indela fonderna som fondstyrelsen hanterar i tre grupper. Alla fonder förvaltar samernas pengar, men användningsmöjligheterna är olika. Det är huvudfonden, Samefonden, som fylls på med nya medel medan de övriga fonderna inte får någon påfyllnad.

A. Samefonden, huvudfonden

Fondnr: Samefonden nr 6575

1943 skapades Lappfonden genom en sammanföring av ett antal regionala lappfonder. 1971 bytte Lappfonden namn till Samefonden. Regleringen av Samefonden finns i Rennäringsförordningen (RNF) 1993:338 §§ 16-28.

Samefondens syfte är att främja och stödja rennäringen, den samiska kulturen och samiska organisationer.

Fondens inkomster består av ränta, vinster på kapitalet, intrångsersättningar (t ex gruvnäringen, täktverksamhet, Esrange, bilbanor, flygverksamhet) samt avgifter för upplåtelser (jakt, fiske, markarrende m m) och försäljning av mark. Olika statliga myndigheter som SGU, FortF, Rymdstyrelsen, har att i beslut som påverkar renskötseln också besluta om storleken på intrångsersättningen som ska tillfalla samebyn respektive Samefonden (18 § RNF). Orsaken till att inte alla pengar tillfaller samebyn direkt, är att renskötelrätten tillkommer samer i allmänhet som folkgrupp. Ersättningen som hamnar på Samefonden är ett skydd för den kollektiva folkrätten. Den del som samebyn får är personlig ersättning för dem som vid tillfället driver renskötsel.

När det gäller upplåtelseavgifterna går en tredjedel av intäkterna till samebyn, en tredjedel till Samefonden och en tredjedel till länsstyrelserna som förvaltningsavgift (administration, fiske- och jaktbevakning etc. RNF § 7).

Regeringen beslutar varje år på förslag av fondstyrelsen hur mycket utav fondens belopp som får användas under budgetåret.

Detta får Samefondens medel användas till:

  • inköp eller arrende av mark för renskötseln
  • renskötselns rationalisering
  • andra åtgärder som främjar rennäringen
  • främjande av samisk kultur
  • samiska organisationer

De största utbetalningarna sker till Sametinget för kulturändamål, länsstyrelserna samt för andra ändamål/projekt där fondstyrelsen fattar beslut efter ansökan. (Rekvisitionsblanketter finns på annan flik - se vänstermenyn.)

 

B. Särredovisade fonder

I samband med beslut om vattenkraftsutbyggnaderna bestämde regeringen om villkor för att tillgodose allmänna intressen. För varje sådant beslut som innebar medel till rennäringen, har en särredovisad fond bildats. Det finns för närvarande åtta sådana aktiva fonder. Av dessa kan tre användas för främjande av rennäringen i hela renskötselområdet (6679, 6681, och 6689). Det är ur dessa fonder som fondstyrelsen lånat ut pengar, i huvudsak till rättegångskostnader.

Fondnr 6677  Ersättningsmedel för reglering av Kultsjön

Fondnr 6679 Messaure mfl

Fondnr 6681 Ersättningsmedel för Oldens kraftverk

Fondnr 6682 Renskötselanläggningar i Sörkaitums sameby (Unna tjerusj)

Fondnr 6683 Renskötselanläggningar i Sirkas sameby (Sirges)

Fondnr 6689  Reglering av Stora Stensjön

Fondnr 6697 Renbete i Tännäs (Ruvhten). Avslutad.

Fondnr 6698 Vittjärvs och Bodens kraftstationer (forskningsfonden)

Fondnr 6699 Vilhelmina norra och södra samebyar

 

C. 4:13 medel till enskilda samebyar

I samband med vattenkraftsutbyggnaderna avsattes till vissa områden som var särskilt påverkade ytterligare medel enligt 4 kap 13 § gamla Vattenlagen. Samebyarna rekvirerar medel genom fondstyrelsen med angivande av ändamål som ska främja rennäringen i samebyn. Till dessa fonder sker ingen påfyllnad av medel. Med god aktieutveckling ökar fondens värde trots att inga nya pengar tillförs. Fondstyrelsen tar inga beslut om fördelningen av kapitalet på räntebärande fonder respektive aktier. Det är beslut som respektive berörd sameby av eget intresse bör fatta.

© Sametinget 2018
Uppdaterad: 2017-05-08

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenySametinget
MenySametinget
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?