lördag 20 juli 2019

Samiskt förslag till ny renskötselkonvention

Sametinget i Sverige har sagt ja till den samiska arbetsgruppens förslag till ny renskötselkonvention. Arbetsgruppen ska innan årets slut presentera sitt arbete för de norska och svenska regeringarna. Men i vissa områden kvarstår problem, som måste lösas på det ena eller andra sättet.

Bakgrund
Ända sedan 2005 har Sverige och Norge varit utan en gällande renbeteskonvention, det vill säga ett avtal mellan staterna om hur den gränsöverskridande renskötseln får bedrivas i respektive land. Det innebar helt plötsligt att den gamla Lappkodicillen (ett tillägg till gränstraktatet mellan Sverige och Norge) från år 1751 fick förnyad aktualitet. Läs mer om Lappkodicillen

Tidigare förslag
I februari 2009 presenterade den dåvarande förhandlingsdelegationen ett förslag till en ny renbeteskonvention, som emellertid aldrig trätt i kraft på grund av det starka missnöjet från samisk sida. Sametinget i Sverige avstyrkte till exempel konventionstexten under sitt plenum i Östersund i oktober 2010.

Samisk arbetsgrupp
Under 2012 togs ett samiskt initiativ att försöka lösa dödläget. Under ett års tid har har en arbetsgrupp med samiska representanter från båda sametingen och rennäringsorganisationerna på både norsk och svensk sida, arbetat med att finna lösningar på flera problematiska förhållanden i konventionstexten. Sametinget i Norge har haft ansvaret för att leda processen. Samerna fick ett år på sig. Den samiska arbetsgruppens arbete ska presenteras för regeringarna, oavsett resultat.

Visa vilja och förmåga till självbestämmande
Ellinor Marita Jåma är ordförande i arbetsgruppen. Hennes grundinställning har varit att samerna själva bättre än någon annan ska kunna komma fram till ett förslag som alla kan leva med. Detta för att visa att samerna är kapabla att ta ansvar och förvalta en högre grad av självbestämmande. Det är viktigt att förstå att det handlar om en "samisk" renskötsel, inte svensk eller norsk renskötsel, menar hon. Arbetsprocessen har varit krävande men det har ändå framkommit förslag till bra lösningar i olika områden.

Alla problem inte lösta
- Allt har inte arbetsgruppen kunnat lösa och det finns fortfarande motsättningar i vissa områden. Men vi kan förklara problemen och lägga fram dem på regeringarnas bord, förklarade Jåma vid seminariet om renskötselkonventionen som genomfördes i samband med plenum i Kiruna i oktober.
- Konventionen kommer oavsett inte att kunna lösa allt. Vissa konflikter går kanske bara att lösa genom ett domstolsutslag, påpekade hon. I slutändan har vi bara två alternativ: Antingen kommer arbetsgruppen med ett förslag, eller så misslyckas vi och den befintliga konventionen kommer att träda i kraft, sa Jåma.

Majoritet för förslaget
Under debatten under plenum i Kiruna hördes ändå kritiska röster från framför allt Saarivuoma, Talma, Vittangi och Muonio samebyar. De har under hela den långa processen med en ny konvention varit starkt kritiska till de olika förslag som framlagts. Sametinget i Sverige beslutade dock med röstsiffrorna 22-9 att stödja den samiska arbetsgruppens förslag till ny renskötselkonvention, med tillägget att uppdra till styrelsen:

  • att begära hos regeringarna i samråd med det norska Sametinget och näringens organisationer, att en tidsfrist ges för de samebyar och renbetesdistrikt som har särskilda behov av bättre underlag till indelning av betesområden samt förvaltning av markerna utifrån sedvanerätt, urminnes hävd och domar.
  • att hos regeringarna begära en rättighetskartläggning som bland annat ska syfta till att tjäna som underlag avseende markdispositioner mellan samebyar och renbetesdistrikt.

Bedömning
Det svenska Sametingets bedömning är att det är angeläget att en renskötselkonvention trots allt ska komma till stånd för att reglera den gränsöverskridande renskötseln mellan Sverige och Norge. Man anser även att det är av betydelse att tillförsäkra att områdesprotokollen som rör privaträttslig egendom inte är i strid med Europakonventionens bestämmelser om egendomsskydd och respektive lands grundlagar till skydd för egendomsrätten. Sametingets uppfattning är att en rättighetskartläggning bör genomföras i hela det samiska bosättningsområdet. Speciellt angeläget är detta i de områden där stark kritik har riktats mot förslaget.

SSR:s beslut
Svenska Samernas Riksförbund (SSR) som organiserar samebyar och sameföreningar godkände redan i augusti 2013 (med röstsiffrorna 46-23) det nya förslaget renskötselkonvention.

© Sametinget 2019
Uppdaterad: 2014-06-27

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?