måndag 18 januari 2021
Egil Olli, sametingspresident i Norge, och Sergey Gavrilov, same från kolahalvön
Egil Olli, sametingspresident i Norge, och Sergey Gavrilov, same från kolahalvön. Foto: Marie Enoksson/ Sametinget.

Vägval för samerna i Ryssland

Den 14 december 2008 kommer samiska delegater från hela Kolahalvön att samlas i staden Olenegorsk på den första kolasamiska konferensen för att ta upp frågan om Kolasamernas självstyre. Konferensen kommer avgöra vilken politisk väg samerna i Ryssland kommer att gå i framtiden.

Den samiske etnografen Johan Albert Kalstads forskning visar att det fanns ett samiskt förvaltningsområde samt ett folkvalt representativt samiskt organ i Ryssland före 1917. Kolasamerna ingick då i Aleksandrovprovinsen, i Aleksandrov förvaltningsdistrikt, där staden Kola var administrativ huvudort. 1866, i samband med tsar Aleksander II's reformpolitik, etablerades ett samiskt förvaltningsområde – Kol'sko-Loparskaja volost' samt ett folkvalt representativt samiskt organ – Koaldag Sobbar' som motsvarade ett samiskt parlament och som började sin verksamhet 1868. Kolasamernas förvaltningsområde bestod av samhällena Pečenga, Jekostrov'e, Voron'e och Ponoj. Samhällena leddes av folkvalda styresmän och innefattade samebyarna – syjt.

Koaldag Sobbar'
Det samiska organet Koaldag Sobbar' bestod av representanter från alla fyra samhällen, representanter från varje syjt, förvaltningsområdets styrelse samt en statlig ämbetsman och specialist för jordbruksfrågor. Ämbetsmannen var både statlig inspektor och företrädare för samernas intressen inför statsmakterna. Förvaltningsområdets styrelse, som ansattes och betalades av Koaldag Sobbar', bestod av en talman, en ledamot och en sekreterare. I Koaldag Sobbar's maktbefogenhet ingick territoriala frågor, fördelningen av naturresurser och vida juridiska befogenheter. Koaldag Sobbar' och Kol'sko-Loparskaja volost' fungerade fram till början av 1900-talet.

1980-talet
Sedan 1980-talet har kolasamerna tagit upp frågorna angående bevarandet av sin kultur, sitt språk, sina traditionella näringar och naturbruket av sina traditionella markområden. För att driva sina intressen och rättigheter grundade kolasamerna sin första organisation 'Kolasamernas förbund' Associacija Kol'skich Saamov, AKS 1989.

Kulturcenter på 90-talet
Sedan 1994 har det nationella kulturcentret Nacional'nyj kul'turnyj centr NKC i Lovozero arbetat med revitalisering och utveckling av den samiska kulturen och slöjden. Dylika center öppnades även i Loparskaja och i Jona. Denna tidsperiod var präglad av aktivering, ökad självmedvetenhet och framtidstro bland det samiska folket.

Poltisk splittring
Så småningom uppstod oenighet bland de samiska ledarna vilket ledde till en politisk splittring i två läger. 1998 grundades Kolasamernas allmänna förening i Murmansks län (Obščestvennaja organizacija saamov Murmanskoj oblasti, OOSMO). Sedan dess har både AKS och OOSMO bedrivit en parallell verksamhet vilket försvårar arbetet för de statliga myndigheterna. Ett annat problem var den ständiga förändringen av de statliga maktstrukturerna som reglerade urfolksfrågor .

Familjesammanslutningar
Baserad på den federala lagstiftningen om Ryska Federationens Nordliga urfolk har flera samiska ekonomiska familjesammanslutningar – obščiny grundats sedan 2002. Familjesammanslutningarnas verksamhet är baserad på de traditionella samiska näringarna. Lagstiftningen fungerar dock inte i praktiken vilket bromsar utvecklingen. Till exempel är det nästan omöjligt för samerna att få mark för att kunna bedriva renskötsel eftersom lagen om naturbruket av de traditionella markområdena (territorii tradicionnogo prirodopol'zovanija) inte fungerar idag, trots att den antogs redan för åtta år sedan.

Inget eget förvaltningsområde
Andra nordliga urfolk i Ryssland har egna förvaltningsområden i form av republiker, landskap, autonoma län eller egna administrativa områden där de får stöd av de regionala makthavarna. Kolasamerna ingår inte i sådana strukturer och får i princip inget stöd från länsstyrelsen i Murmansks län. Det finns ett statligt regionalt program som tilldelade samerna en finansiering på flera miljoner rubel för att realisera sin sociala, kulturella och ekonomiska utveckling, men vart dessa medel går i praktiken är mycket oklart.

Kulturell autonomi på pappret
Idén om ett samiskt parlament uppstod inom AKS och har mognat sedan 1992. Till denna tidspunkt var det samiska folket dock inte beredd på ett sådant seriöst steg och stödde inte förslaget. 2003 genomförde OOSMO ett projekt för att etablera ett samiskt parlament. Som resultat grundades dock enbart en kulturell autonomi som idag omfattar Lovozero kommun och Mončegorsk kommun och vars verksamhet, som är begränsad till kultur och utbildning, än så länge bara finns på pappret. Det ursprungliga målet, etableringen av ett samiskt parlament, nåddes aldrig och det är inte klart vad projektmedlen egentligen användes till. Detta framkallar ett stort misstroende bland den samiska befolkningen för OOSMO.

Koordinerat råd 2006
För att koordinera samhällsarbetet grundade Murmansk läns länsstyrelse den statliga institutionen Murmansks regionala centrum för urfolken i norr (Murmanskij oblastnoj centr korennych maločislennych narodov Severa GOU) 2004. 2006 grundades på GOU's initiativ ett samiskt koordinerande råd, som omfattade alla 19 kolasamiska organisationer och som hade en rekommenderande funktion. Det koordinerande rådet blev de samiska organisationernas första gemensamma organ – bron mellan det samiska folket och de statliga makthavarna.

Beslut inte beaktade
Med mål att genomdriva sina intressen, förklarade de samiska ledarna rådet som enda högre samiska politiska organ. Från och med nu hade ingen enstaka samisk organisation rätt att utan det koordinerande rådets vetskap och godkännande ingå avtal på egen hand med olika företag om utvinning av naturresurser på samisk mark.
Det verkade som om det samiska folket äntligen hade fått det organ som skulle vara i stånd att lösa alla viktiga problem. Men tyvärr visade det sig att många beslut som det koordinerande rådet tog inte beaktades av länsstyrelsen, viktiga frågor förblev olösta, inte minst för att samernas och makthavarnas intressen ofta inte sammanföll.

Arbetsgrupp för etablering av parlament
För att hitta en lösning på detta problem beslutade det koordinerade rådet att samla alla samer från hela Kolahalvön på en konferens. AKS och OOSMO grundade en gemensam arbetsgrupp som började jobba med etableringen av ett samiskt parlament i Murmansks län, vilket godkändes av det koordinerande rådet. Arbetsgruppen utarbetade lagförslagen ”Om det samiska parlamentet” och ”Samiska parlamentets stadgar”.
Enligt Rysslands federala lagstiftning (Federal’nyj zakon ot 06.10.1999 № 184-ФЗ) är det fullt möjligt att skapa ett samiskt parlament i form av ett lagstiftande och folkvalt representativt organ som en andra kammare av Murmansk läns duma. Länsstyrelsen i Murmansks län föreslår dock istället att införa ett representativt urfolksråd som ska representera samernas rättigheter och intressen men som har mycket begränsade befogenheter.

Rådet plötsligt nedlagt
Men just på tröskeln inför dessa viktiga händelser blev det koordinerande rådet, det enda kolasamiska politiska organet som efter långa interna stridigheter äntligen förenade alla grupper, plötsligt nedlagt under hösten 2008.
Kan det ha varit så att myndigheterna likviderade det samiska koordinerande rådet för att de inte gillade de samiska ledarnas förenade verksamhet? Rådet var dock ett offentligt organ och enligt lagstiftningen har länsstyrelsen ingen rätt att blanda sig i offentliga föreningars verksamhet. Eller var skälet att en del av de samiska ledare som var rådets medlemmar som protest mot länsstyrelsens vägran att följa deras krav och beslut regelbundet ignorerade dess sammankomster så att det var omöjligt att ta några beslut? Detta skulle betyda att det koordinerande rådet egentligen bara förmedlade intrycket av ett enat kolasamiskt organ medan konflikterna fortsatte.

Ledarkris
De samiska ledarna anklagar det samiska folket för att vara passivt och politiskt ointresserade, men det fanns faktiskt en tid då människorna litade på sina ledare och trodde att de skulle försvara sitt folks rättigheter och intressen. Idag önskar det samiska folket inte någon dialog med sina ledare. Tyvärr visade det sig att vissa ledares drivande kraft i samhällsarbetet snarare var personliga och ekonomiska intressen än kampen för sitt folks rättigheter. I jakten efter sitt privata välstånd har de helt glömt bort människorna som anförtrodde de sina öden.

Hot mot traditionell livsstil
Idag pågår en förstörelse av samernas traditionella livsstil. Ett exempel på detta är regleringen av rättigheterna till insjöfisket. Enligt den officiella normen har varje same rätt att fiska upp 1,6 kg sik per person och per år. Trots att den samiska befolkningen fick dessa kvoter gratis tilldelade av staten, är de ändå tvungna att köpa dem från privata företagare. Fiskekorten säljs bara för ett dygn i taget. För att betala för flera dygn är man tvungen att återvända från fiskeplatserna varje dag till samhället där man kan köpa fiskekort. Hur dessa kvoter bestämdes är totalt oklart och bland befolkningen i Lovozero går det rykten om att man kommer att vara tvungen att köper licenser även för att kunna plocka bär från och med 2009.

Kvoter säljs till privata företag
Samerna har i alla tider levt på fiske och nu tvingas de att avstå från sin traditionella livsstil, eftersom de flesta helt enkelt inte har råd att köpa fiskekort och den obligatoriska säkerhetsutrustningen för fiskebåtarna.
Staten tilldelar samerna även kvoter till havsfisket. De flesta har dock inte någon praktisk möjlighet att fiska i havet. Därför säljer de samiska organisationerna kvoterna till privata fiskeföretag för att sedan använda inkomsterna till samernas sociala och ekonomiska välfärd. De samiska ledarna bestämmer själva hur inkomsterna fördelas. I praktiken sker det i form av en engångsutbetalning av en summa pengar till enskilda individer varje år. Men pengarna betalas bara ut till medlemmar av de två samiska huvudföreningarna OOSMO och AKS och summorna varierar mycket starkt mellan organisationernas olika verksamhetsområden och filialer. Under 2008 till exempel, var summan som betalades ut till samer i Tuloma 12 gånger högre än summan som de samiska organisationerna betalade ut i Lovozero. Varifrån kommer skillnaden?

Beslagtagna marker
Andra problem är den industriella utvinningen av natur- och mineralrikdomar eller fisketurismen som sköts av staten och privata företag utan att samerna har något inflytande på dessa processer. Ur detta resulterar förstörelsen av det traditionella samiska livet, den samiska kulturen och det samiska språket som många kolasamer är mycket oroade över idag. Eftersom kolasamerna är minoritet i ett område som är rik på naturresurser blir deras marker beslagtagna för industriell markanvändning.

Förlust av värdighet
Omöjligheten att påverka dessa processer leder till att många människor känner att de förlorar sin mänskliga värdighet och inte längre känner sig behövda av samhället vilket resulterar i att deras andliga värderingar går förlorade. Det är förståeligt att staten har behov att exploatera naturresurserna men detta måste ske i samtycke med befolkningen som har varit bosatt i området i urminnes tider. Myndigheterna anser att marken tillhör staten och påstår att det inte finns något samiskt traditionellt landområde. För att de samiska ledarna inte ska ”störa” försöker myndigheterna målinriktat och med olika metoder spela ut dem mot varandra. Medan de interna konflikterna löses har myndigheterna möjlighet att teckna avtal med företagen som ska exploatera naturresurserna.

Samisk utveckling bromsas
Istället för att hjälpa samerna att realisera sina rättigheter och legitima intressen, bryter vissa företrädare av den lokala förvaltningen medvetet mot lagstiftningen och bromsar utvecklingen av samiska företag. Det tillkommer att utländska sponsorer inte har någon möjlighet att finansiera traditionell ekonomisk verksamhet, utan är begränsade till genomförandet av seminarier, konferenser och projekt med inriktning på rättsliga frågor.

Hopp om en bättre framtid
Historien står dock inte still, människorna och inte bara samerna, lever med hopp om en bättre framtid. Som historien visar var det samiska parlamentet Koaldag Sobbar' ett verksamt organ som hävdade samernas intressen i många år. Detta system inkluderade inte bara en stor grad självstyre utan även de traditionella samiska sederna och rättsliga normerna. Regeringen i det tsaristiska Ryssland tog hänsyn till samernas åsikter i lösningen av väsentliga frågeställningar som angick deras liv. Samtidigt försvarade det samiska samhället enhetligt sina intressen.
Idag återstår hoppet om att den kommande konferensen enar alla krafter inom det kolasamiska samhället och att kolasamerna lyckas hitta en lösning och visa hela världen att de har lämnat dödläget för att gå en ny väg mot en gemensam och realistisk framtid.

Översättning från ryska: Elisabeth Scheller, stipendiat, universitetet i Tromsø

Kontaktpersoner:
Nina Šaršina (arbetar med revitaliseringen av kildinsamiska, Lovozero)
nina-sharsina(at)mail.ru
Tlf: +7 911 3401641

Jelena Koroleva (Jakovleva) ordförande i släktföreningen Obščina Kil'din, Murmansk
jakovleva-el(at)yandex.ru
Tlf: +7 921 1650659

© Sametinget 2021
Uppdaterad: 2008-12-11

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-15.00
Öppettider kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?