söndag 21 juli 2019
demonstrationståg mot missbruk av samisk kultur
I Rovaniemi 2008 demonstrerades det mot missbruket av samiska kulturyttringar. Foto: Marie Enoksson.

Enig parlamentariker-konferens

Professor James Anaya, FN:s specialrapportör för urfolkens mänskliga rättigheter och mänskliga friheter och själv apache, inledde SPR:s andra parlamentarikerkonferens i Rovaniemi. Han tackade särskilt för stödet från samiskt håll då han blev vald till specialrapportör. 

Verkliga hot

- Samernas förmåga till diplomati och samarbete på internationell nivå har stor betydelse för alla urfolk över hela världen, betonade han. Urfolken möter enorma utmaningar.
- Hoten mot land och naturresurser, kulturer och språk är verkliga och påtagliga hos alla urfolk över hela världen, poängterade Anaya i sitt tal till historiens andra samiska parlamentarikerkonferens.

James Anaya

Förebilder
Professor James Anaya lyfte fram det samiska ledarskapets roll i det internationella arbete som så småningom ledde fram till urfolkdeklarationen.
- SPR är ett gott exempel på hur man kan etablera gränsöverskridande samarbete och bygga institutioner för självbestämmande, sa han. Många folk är splittrade av nationsgränser och möter komplexa praktiska problem i sitt samarbete.
Ett annat exempel som Anaya nämnde var arbetet med nordisk samekonvention. Eftersom han visste att arbetet stött på svårigheter, erbjöd han sin hjälp:
- I am willing to help anyway I can (Jag är villig att hjälpa till på alla sätt jag kan).

Språksamarbete
Parlamentarikerkonferensen fortsatte med föreläsningar om språk och kultur. Det finska sametingets vice ordförande Irja Seurujärvi-Kari talade om det samiska språkarbetet på nordisk nivå. I den samiska språknämnden som ligger under SPR finns representanter för 12 samiska varieteter. Utmaningarna i det arbete är framför allt finansiering, geografiska avstånd och nationsgränserna.

Starka band
Seurujärvi-Kari betonade det starka bandet mellan språk och kultur. Språket är en social konstruktion, ett redskap för kommunikation och en viktig strategi för att stärka känslan av samhörighet och identitet.
- Samisk språkpolitik är en del av samiskt självbestämmande, sa Seurujärvi-Kari och ansåg det viktigt att samerna själva följer upp och tar ansvar för revitaliseringen av de samiska språken. Hon nämnde arbetet med Enare-samiskan som ett gott exempel hur nya mänskliga och ekonomiska resurser stärker språket och samhällsengemanget.

Tre nivåer
Språkarbete måste bedrivas på tre nivåer, beskrev Irja Seurujärvi-Kari:

  • Internationellt (urfolksdeklarationen, minoritetsspråkkonventioner, nordisk samekonvention)
  • Nationellt (lagstiftning, läroplaner)
  • Det samiska samhället (språkplaner, uppföljning, harmonisering, terminologiarbete, undervisning osv.)

Det samiska kulturarvet
Professor Ole Henrik Magga och Dr. Jelena Porsanger från Sámi Allaskuvla fortsatte med att beskriva högskolans arbete för att dokumentera traditionell kunskap. Samiska språk innehåller specialtermer på en mängd områden som är intimt förknippade med kultur och tradition. I projektet Ealát dokumenteras språkliga termer från renskötsel i fem olika områden. Senare kommer man att gå vidare med fiskenäringen.

Etiska frågeställningar
Magga och Porsanger tog upp etiska frågeställningar som Vem tillhör kunskapen - familjer, lokalsamhällen eller alla samer? Var ska material och dokumentation förvaras? Vem ska få tillgång till det? Hur ska det användas? I många fall har antropologer samlat in material från urfolk som sedan hamnar på institutioner långt från folket och blir otillgängligt. Hur ska en samisk institution som Sámi Allaskuvla förhålla sig till detta? Det är många etiska frågeställningar som måste beröras och diskuteras i det samiska samhället.

Slutdokumentet
Delegaterna på SPR:s parlamentarikerkonferens debatterade flitigt kring dessa ämnen. Enigheten var total vid antagandet av slutdokumentet. I dokumentet hänvisas till Jokkmokksdeklarationen från 2005 och rätten till självbestämmande. Särskilt poängteras regeringarnas ansvar att implementera FN:s urfolksdeklaration och fortsätta processen med den nordiska samekonventionen.

Plikt och ansvar
De övriga punkterna i slutdokumentet gäller exempelvis samernas rätt att upprätthålla, kontrollera, beskydda och utveckla sitt kulturarv, traditionella kunskaper och kulturella uttrycksformer. Traditionella samiska symboler ska inte användas utan samernas samtycke. Samernas traditionella kunskap och särskilda anknytning till naturen innebär både en plikt och ett ansvar, både att ta hänsyn till miljön och att föra vidare den traditionella kunskapen till kommande generationer. Samiska barns och ungas rätt till språk, kultur, identitet, hälsa och egna mötesplatser lyfts också fram i dokumentet. Läs mer i högerspalten.

© Sametinget 2019
Uppdaterad: 2017-08-01

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?