onsdag 24 juli 2019
Gertrud Åström och Sara Larsson
Gertrud Åström tillsammans med Sara Larsson, jämställhetsansvarig i Sametingets styrelse. Foto: Marie Enoksson.

Jämställdhet och demokrati hänger ihop

Med humor och värme föreläste Gertrud Åström om jämställdhetsarbete under rubriken "Makt att forma samhället och sitt eget liv". Jämställdhetsseminariet* är en del i arbetet med att få samiska kvinnor mer aktiva i politiken.

Bäst i världen
Gertrud Åström inledde med att tala om att Sverige enligt World Economic Forum är bäst i världen på jämställdhet. Det index som kallas "gender gap" är 0,8146 (total jämställdhet skulle ge siffran 1,0). Av 128 länder på listan ligger de nordiska länderna utom Danmark i topp, medan länder som Jemen, Pakistan, Nepal och Bhutan ligger i botten. USA intar plats 31 och Japan 91. Förklaringen till att Sverige ligger bäst till kan således inte vara varken att det är ett litet eller ett rikt land.

Att vilja jämställdhet
- Nej, man blir jämställd om man vill det och jobbar mot det, konstaterade Åström. Naturen har ingen åsikt. Ojämställdheten är också skapad. Om man vänder på saken skulle man kunna fråga: Bedriver ni ett ojämställdhetsarbete? Det gör förstås ingen, utan "det är integrerat i den ordinarie verksamheten". På samma sätt ska jämställdhetsarbetet vara integrerat i allt man gör.

- Och vi har faktiskt 19 % kvar att jobba med innan vi kvinnor och män lever på samma villkor i Sverige. Vi kan inte slå oss för bröstet och sluta jobba med jämställdhet, påpekade Gertrud Åström.

Biologi ingen variabel
Jämställdhet handlar om relationen mellan kvinnor och män. Jämlikhet är ett bredare begrepp. Det finns många andra variabler som yrke, ålder, etnicitet, funktionshinder med mera. Jämställdhet handlar om likvärdiga villkor, inte om biologi. Biologi är ingen variabel. Könet har betydelse för hur livet ter sig från vaggan till graven. Samhället ska inte förfördela den ena eller den andra, menade Åström.

Nationella jämställdhetsmål
Hon övergick sedan till att berätta om den jämställdhetsutredning som hon arbetat med och det betänkande som överlämnades till regeringen i augusti 2005. Det nya övergripande jämställhetsmålet som riksdagen antog 2006 lyder:
"Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv."
Sedan gick hon igenom vilka resonemang som ligger bakom de nya fyra delmålen i den nationella jämställdhetspolitiken:

  • Aktivt medborgarskap
  • Avlönat arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut
  • Omsorg utan underordning
  • Kroppslig integritet

Hållbar utveckling
Frågan om jämställdhet hänger också ihop med frågan om hållbar utveckling. Hållbar utveckling innehåller tre delar: ekologi, ekonomi och social hållbarhet. För att ett samhälle ska vara socialt hållbart måste det födas nya barn. Kvinnor måste kunna och vilja föda barn. Historien visar att när kvinnor är tvungna att välja mellan jobb och barn så väljer de jobb. Den enskilda största orsaken som får unga kvinnor i Sverige idag att föda barn är ett fast heltidsarbete.

Kvinnlig representation
Gertrud Åström visade siffror på andelen kvinnlig representation i Sveriges riksdag år 1919-2006. Andelen kvinnor har ökat från 0 % till 47,3 %. Är vi nöjda med det? Är det nästan jämlikt? Tänker vi likadant om det blir 55 % kvinnor i riksdagen? Rwanda är det land som för första gången i världshistorien har en högre andel kvinnor än män i ett folkvalt parlament, nämligen 55,6 %.

Representativitet
En engerad debatt vidtog angående representativitet. Vad är det och vad innebär det i olika sammanhang? Hur får man in olika perspektiv om det bara är ett kön representerat? Tidigare var det accepterat att bara män kunde representera mänskligheten. Åström menade att det är viktigt att våga tänka strukturellt för att bryta strukturella maktordningar, och inte lägga ansvaret på individerna.

Kvotering eller ej
Debatten kom också in på kvoteringar. Ett argument för kvotering är att snabba på utvecklingen. Om det går trögt på vissa håll att uppnå jämställd respresentation kanske man måste gå lagstiftningsvägen, funderade Åström men själv trodde hon mer på frivillighet. Hon visade på exempel där det verkligen hänt saker och peppade deltagarna:
- Det står inte stilla, vi lever i en föränderlig värld!

Tips för att jobba vidare
Åström avslutade sitt föredrag med konkreta praktiska tips om hur man kan jobba med jämställdhetsfrågor. Se länkar i högerspalten!

____
*Sametinget har fått 1,5 miljoner från regeringen för att jobba med jämställdhetsfrågor. En del i det arbetet var jämställdhetsseminariet som ägde rum på Folkets Hus i Umeå den 11-12 oktober 2008. Inbjudan hade gått ut till Sametingets partier, samiska organisationer, sameföreningar och samebyar och lockat närmare 50 deltagare.




 

© Sametinget 2019
Uppdaterad: 2015-02-27

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?