torsdag 4 juni 2020
Mineralutvinning hot mot renbetesmarker. Foto: Marie Enoksson.

Samebyar vädjar till FN att ingripa mot gruvprospektering på renbetesmarker

Samerådet och samebyarna Girjas och Laevas går nu vidare i kampen mot det utländska gruvbolaget Hannans Reward/Kiruna Iron och lämnar in klagomål till FN:s rasdiskrimineringskommitté. Bakom klagomålen står 18 familjer i Laevas sameby och 17 familjer i Girjas sameby.

Idag den 21 november har Samerådet och samebyarna via Mineral Policy Institute (en NGO-organisation i Australien) på gruvprospekteringsföretaget Hannans Rewards årsstämma meddelat att man nu går vidare och lämnar in enskilda klagomål till FN om gruvföretaget går vidare med sina planer på dagbrott i känsliga renbetesområden i norra Sverige. Detta skriver Samerådet i ett pressmeddelande. 

Brott mot mänskliga rättigheter
- Vid förra årets bolagsstämma, varnade vi investerare och finansinstitut om riskerna med att bryta mot de mänskliga rättigheterna.
Vi har gett företaget goda möjligheter att dra tillbaka sina planer, men de fortsätter att lura investerare att ösa pengar i projekt som är dömda att misslyckas på grund av de enorma miljömässiga och sociala risker som är förknippade med dem, säger Mattias Åhrén, chefsjurist på Samerådet.

Samarbete
Niila Inga, ung renskötare i Laevas sameby, är en av de drivande i kampen mot nya gruvor i kirunaområdet som redan hyser världens största underjordsgruva för järnmalmsbrytning, LKAB.
Samebyarna har även med sig lokalbefolkningen i kampen mot de utländska gruvbolagen.
- Vi arbetar med andra aktörer i vår egen region som känner allvarlig oro över de miljöskador gruvdrift innebär för vår känsliga arktiska miljö, berättar Inga.

Kortsiktig plundring
- Vi är absolut emot prospektering och gruvdrift på våra traditionella landområden och vi kommer att göra allt vi kan för att stoppa denna kortsiktiga plundring av våra fjäll, säger Ingemar Blind, ordförande i Girjas sameby.

Gemensam manifestation
Samebyarna samarbetar med andra frivilligorganisationer i Sverige i Nätverket Budkaveln. Nätverkets syfte är
att verka tillsammans för en ansvarsfull och långsiktigt hållbar utveckling av Sveriges näringar och mot en storskalig rovdrift av naturresurser. Så här skriver de på sin hemsida:

Vi vänder oss inte generellt mot gruvdrift eller annan industriell verksamhet. Vi är mot regeringens politik och den minerallagstiftning som möjliggör för utländska exploatörer att på så kort tid som möjligt göra miljardvinster på våra gemensamma naturtillgångar.

Lördagen den 17 november genomfördes en gemensam manifestation på Medborgarplatsen i Stockholm. Läs mer

FN:s kommittéer
Alla de stora internationella konventionerna om mänskliga rättigheter har domstolsliknande övervakande organ knutna till sig för att övervaka implementeringen av de olika fördragen.
Kommittén för mänskliga rättigheter (HRC) har, tillsammans med tre andra kommittéer (CAT, CERD, CEDAW), i uppdrag att ta emot klagomål från enskilda och stater när det gäller kränkningar av någon av konventionerna om mänskliga rättigheter. Kommittéernas beslut utgör rekommendationer. Besluten offentliggörs och har därför ett viktigt politiskt värde och kan skada berörda parters anseende. 

Tidigare klagomål
Samiska samhällen har tidigare lyckats stoppa rovdrift i samiska områden genom att lämna in klagomål till FN. Detta skedde 2005 när FN ingrep och skogsavverkning upphörde på marker i norra Finland på grund av de skador detta orsakade på känsliga renbetesmarker.
Företaget Stora Enso slutade efter påtryckningar att köpa in virke som avverkades av Metsähallitus.  Bolaget hade de nödvändiga nationella tillstånden men verksamheten ansågs ändå bryta mot de mänskliga rättigheterna i det lokala samiska samhället.

Paradox
Samiska protester framhäver en paradox i Skandinavien. Medan de nordiska staterna och företagen påstår sig upprätthålla en social rättvisemodell på den internationella arenan har de traditionellt sett varit tveksamma till att erkänna samernas krav i sina egna länder. Minerallagstiftningen  i Sverige är bland de gruvvänligaste i världen. Fynden som prospekteringsföretagen hittar är nästan gratis. Ersättningen till staten, förutom den vanliga bolagsskatten, är en halv promille. Och det existerar inga etiska riktlinjer som tvingar bolagen att ta hänsyn till samebyarnas behov av renbetesmarker. Om de planerade gruvorna genomförs kommer renskötseln i Girjas sameby att utplånas och Laevas samebys marker delas i två delar vilket helt omöjliggör traditionell renskötsel.


Samiska ungdomar oroar sig över framtiden. Foto: Johan Jeppson.

© Sametinget 2020
Uppdaterad: 2012-11-28

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?