fredag 13 december 2019

Jonas Matteus Tomasson berättar om en tävling mellan Våajmoe och Jitneme

Den ursprungliga transkriptionen gjordes av Sara Åström under kursen sydsamiska B vid Uppsala universitet år 2006. Texten har sedan omarbetats av David Jonasson.

Ja Våajmoe, Våajmoe gonnoeh Jitneme(ohörbart) galka gaahtjedh. Gåabpa galka aerebi båetedh Vualtjarasse. Jaa, novh dellie gujht dle dan råårelguadteme. Novh Jitneme gujht vualka dle jïjtje geajnoeb. Geajneb jitneme aalka, ja, den Raentele. Raentele lea gujht dle Jitneme skåå(ohörbart) jih dihte aalka dle dubpede nöörjen grienseste jillede. Nåå, stoerre ruektehke jeanoe lea gujht dihte men Jit... Ij amma Jitneme hov Rantele hov aalka dubpede mahte dubpede Joeventjahken, aalka dehtie jitnemen jillehts, de galka våålese don Joeventjahken nualan dan ohtjh javretji mietie jah dellie våålese numhtie griensen hov lie maa jillielisnie. Saaksenvaellesne hov lij griense. Ah dle Rantele aalka desnie jïh Våajmoe jis aalka grïensen raajeste. Grïensen raajeste aalka. Våajmoen lea gujht jïjnje darjomes innan dïhte seejie faatnoe våålese dej gaajhkh hov löömi reejki dab jeanoe både vaartoevaellieb jïh hae/. Jïh Tjoelmenvaegkien bielieb guekelen dab Vååjmoeb. Åå amma guhkieb soffelte dïhte guhkieb seejie seejie goske Gaelpien raajan men dellie gåvloeje aaa  dellie satne lea baetsieminie dle Jitneme govloe surrede dellie jillene. Nåå dellie riktedasta dellie sluvtie dïhte sov seejeme sjädti. Varki gujht dle Vualtjaren jaavran dellie gaavnedigan. Dellie Jitneme gihtjie Våajmoeb maab lea amma dorjeme goh dan guhkiem lea gååteme. Ja, jeahta gujht satne, amma jïjnjh dorjeme. Manne faatnoeh seejeme. Maab leah amma datne jis dorjeme mejtie leah dan guhkieb gååteme jih ij leah guhkebe geajnoe? Manne leam jïjnjh almetjidie  dehööhpehtamme, spitnehtamme. Dellie Våajmoe gujht amma  vitnie entå ij dïhte dorjeme naan skaara. Dïhte lij amma faatnoeh seejeme aalkesth meatesth gogka. Men Gaelpeste jällese dellie ij naan faatnoeh sjädta dahkoe daejrieh dle fuehpesne vualka edtjie hinnedh Jitnemeb Vualtjaren jaavran.

© Sametinget 2019
Uppdaterad: 2016-06-15

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

MenySpråk
MenySpråk
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?