tisdag 10 december 2019

Boatsojäládus

Sámedigge le guovddelis tjuottjudusfábmudahka ja ráddidusá ássjedåbddefábmudahka åvdåsvásstádusájn ássjijs ma guosski boatsojäládussaj.

Biednikluohkko mij Sámedikkes ávkkiduvvá ja njuolgga boatsojäládussaj guosská le biednikluohkko 45:1, Boatsojäládusa åvdedibme. Biednikluohkko le 46 miljåvnå (2007). Politijkalasj ulmme mierreduvvá åvdemusát gå boatsjojäládus le sáme kultuvrraárbes ájnas oasse.

Gájkbadjásasj åvdåsvásstádus
Stáhtan le gájkbadjásasj åvdåsvásstádus boatsojäládusás vaj sáme kultuvrraárbe oassen bisosj. Boatsojäládus galggá dåjmaduvvat vaj mutták lågov boatsojäládusvidnudallijda nanos bajásanedusáv vaddá. Ällosujtto galggá ekologalasj, ekonomalasj ja kultuvralattjat guhkaájggásattjat ja nannusit dåjmaduvvat. Ietjá dårja ma dávk littji boatsojäládussaj ájggeguovddela ja dán biednikluohko ålggolin li i.s. dáfobiednikluohko, dårja EUa ednamdáfo- ja ednambarggopolitijkan ja birásdårja.

Boatsojäládusa åvdedibme
Gålo ma debiteriji åvdedimbiednikluokojt li bv:

• Rijkkarádjágárde ja tjuottjodimásadusáj divudibme
• Rijkkadåjma ma guosski ednamijda ma li árvulattja jali rasje ållosujttuj
• Luonndo- ja kultuvrrabirássujtto
• Haddedoarjja boatsojäládussaj biejadusá (1986:255) milta haddelasedime birra boatsojbiergguj
• Mávsálvis Tjernobylhåhkkånime tjuovvusin mij máhttá mierreduvvat ednambarggovidnudahkaj, ällosujttovidnudahkaj ja gesi ållåsit jali muhtem mudduj ietjas bajásanet guollimijn ietjas dárbbuj jali vuobddemij biejadusá (1994:426) milta mávsálvisá birra muhtem lassegålojda ja dáhppudallamijda Tjernobylhåhkkånime diehti.
• Håhkkånimvaháksuodje máhttá biebbmamgåloj muhtem oassáj 35 a § boatsojäládusbiejadusá (1993:384) milta mávseduvvat.

Boatsojäládusá åvddånibmáj ietjá dago mierreduvvi máhttelisvuodajs prosjäktabiednigijt åhtsåt prosjevtajda ma aktanbiednigahteduvvi EUa struktuvrrafåndajs, Interrega, Mål 2 jali ednamdáfoprográmma baktu, ja biednikluohko prosjäktadåjmajda ållåsit rijkalattjat biednigahtedum.

Sámedigge almoda biejadusájt
Sámedigge galggá almodit biejadusájt ja riektábiejadusájt ma guosski

• boatsojriekknimij
• boatsojlåhkuj
• boatsojäládusá árvvulasstem luonndosujto ja kultuvrrabirássujto dåjmajda
• vidnudakregistar boatsojäládussaj
• haddedoarjja boatsojäládussaj urudismávsálvisá
• boahttsu mierkkimij
• boatsojmerkaj hábbmidibmáj
• såbadibmáj

Sámedigge galggá tjuottjodit boatsojmärkkagiehtadallamav, i.s. boatsojmerkaj registardimev ja ieritregistardimev.

Sámedigge galggá tjuottjodit administrasjåvnåv mij guosská tjieldijda, i.s.

• juogadibme tjieldeguovlojda
• sebrulasjvuohta tjielden
• registardit tjieldev ja biejadusájt
• nammadit tjuottjodiddjev jus stivrra ij gávnnu
• registardit tjielde stivrav
• fábmodit tjielldeåvdåstiddjijt

Sámedikken le divodimåvdåsvásstádus rijkkarádjágárdes ja muhtem ällosujttoásádusajs.

Sámedigge åvdåsvásstet guohtomgähttjamijs guohtomgássjelisvuodajn.

Sámedigge galggá åtsålvisájt håhkkånimvaháksuoje birra åtsådit.

Sámedigge giehtadallá Tjernobylmávsálvisájt.

Sámedigge galggá boatsojäládusa birra sebrudakplánimin diedojt vaddet.

Sámedikken le åvdåsvásstádus dáhtábásas Ren2000. Sámedigge ja lenastivra avtabále álgadibá åvddånimbargov dáhtábása teknijka ja administrasjåvnå gávttuj.

Sámedigge galggá åtsålvisájt haddedårja birra åtsådit,


Sámedigge mierret dáfobiednikluohkoj gávttuj boatsojäládussaj várraj biejadum.

Sámedigge åvdutjis urudismávsálvisájt tjuottjot urudisvahákbiejadusá milta ja biednikluohkoj åsijt Sámefåndas njuolgadusáj milta boatsojäládusbiejadusán.

Lenastivraj åvdåsvásstádus
Lenastivrajn nuorttalamos lenajn le vilá åvdåsvásstádus ássjijs vuollelin:

• Gähttjo mierredum biejadusá tjuovoduvvi
• Gähttjo boatsojriekknimin ja boatsojlåhko vuododuvvá
• Alemus boatsojlågo mierredibme
• Gähttjo tjielde árvvulassti luonndosujto ja kultuvrrabirássujto dåjmajt
• Märrádusá ávkkimriektáj sierra låbij gávttuj ednamin sádjimrájá badjelin ja guohtomednamvárijn
• Åvdåsvásstádus såbadimes guohtomin bäldon
• Märrádusá konsesjåvnnåtjieldij gávttuj
• Åtsålvisáj giehtadallam dáfobiednikluohkoj gávttuj – åtsålvisá galggi rájaduvvat färttáhasj lenastivrraj ma moalggi ja ássjev vaddi Sámediggáj mierredibmáj.
© Sametinget 2019
Uppdaterad: 2017-12-07

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

MenyRennäring
MenyRennäring
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?