fredag 29 mars 2024

Toleransnivå-utredningen 2011-2012

Toleransnivåutredningen begär en toleransnivå på fem procent, mätetal för att beräkna förlusten av renar, förvaltningsåtgärder, mer inflytande i den regionala förvaltningen av rovdjur och ersättningar som motsvarar de faktiska kostnaderna för inventeringsarbete och skadeförebyggande åtgärder.

Den fullständiga utredningen kan laddas ner i högerspalten. Här följer en sammanfattning av förslagen:

Rovdjur och rennäring
Ren­när­ingen är den areella näring som drabbas hårdast av rovdjurens närvaro. Riksdagen har satt upp väl definierade minimi- och etappmål för hur många rovdjur som ska finnas och deras utbredning i Sverige. När dessa mål ställs mot en fortsatt ratio­nell, välordnad och långsiktigt ekonomisk rennäring skapas svårigheter. Idag saknas en övre gräns för hur stora förluster en sameby ska tvingas att hantera. Mot bakgrund av de internationella åtaganden som Sverige gjort för att förstärka samernas delaktighet i beslutsprocesser, anser toleransnivåutred­ningen att näringen själv är den som bäst kan avgöra hur hög eller låg toleransnivån för rovdjur i renskötselområdet  ska vara.

Jämförelser mellan rennäring och andra naturresursnäringar
Renar är privat egendom. I likhet med andra tamdjur går det inte att be­trakta dem som en naturresurs som nyttjas efter att naturen tagit sitt, så som fallet är med bytesdjur vid fångst. Om ett vilt djur konkurrerade med renarna om betet skulle det möjligen gå att jämföra rennäringen med en naturresursnäring likt skogsbruket. Det gäller dock inte när en vild rov­djurs­stam upprätthålls med enskilt ägda tamdjur som bytesresurs.

Begreppet toleransnivå
Toleransnivåutredningen definierar toleransnivå vid rovdjursskada som "Den maximala skadenivå som kan accepteras utan att förutsättningarna för en ekologiskt, kulturellt, socialt och ekonomiskt hållbar rennäring äventy­ras".

Jämfört med situationen då den förra utredningen Förslag till utformning av det nya ersättningssystemet (1995-02-07) gjor­des, vet vi att predationstakten för rovdju­ren är högre, antalet individer per föryngring fler, att rovdjurstammarna har ökat och att predationen medför mycket mer långtgående konsekven­ser för renköttsproduktionen, än vad som ansågs då. Till detta ska läggas det ökade trycket från exploatörer och den fragmente­ring som sker av landskapet.

Toleransnivå på fem procent
Utifrån de kunskaper som finns idag föreslås att den maximala skadenivån orsakad av rovdjur under ett år maximalt får uppgå till fem procent av samebyns faktiska renantal (beräknad på livrenhjorden per den 31 mars). En toleransnivå på fem procent vinner både staten och ren­näringen på. Med en statlig ersättning för avsaluvärdet skulle detta kosta staten 32 miljoner kr med dagens prisnivå. Baserat på högsta tillåtna renantal om 280 000 djur och med den hjordstruktur som tillämpas skulle rennäringen teoretiskt kunna producera 3 563 ton renkött, det vill säga drygt 2 000 ton mer än dagens slaktnivå på drygt 1 400 ton.

Att förvalta rovdjuren så att toleransnivån för rennäringen inte överskrids skapar möjligheter för en långsiktigt hållbar rennäring samtidigt som det är möjligt att kompensera rennäringen ekonomiskt för de förluster som rovdjuren de facto orsakar.

Mätmetoder
För att illustrera och be­räkna de skador som rovdjuren orsakar inom renskötselområdet har toleransnivåutredningen vidareutvecklat en modell från NINA i Norge som tagits fram för att beräkna risken för att en ren blir tagen av rovdjur. Modellen har vidareutvecklats med utgångspunkt från samisk traditionell kunskap om var det är bäst att hålla renarna med hänsyn taget till betesförhållan­den, rovdjursförekomst, andra störningar och intrång. Till detta adderas inventeringsresultat, rovdjurens predationstakter samt hemområdes­storlek. Den beräknade förlusten utifrån modellen verifieras gentemot toleransnivån och utgör tillsammans med de övriga föreslagna mätmeto­derna grund för dialogen med Länsstyrelsens handläggare.

Mätetalen baserat på slaktstatistik och renlängder som förelås är:

  • nettoproduktion av kalv vid årets slut
  • renhjordens produktivitet
  • kön på kalvar som går till slakt
  • slaktvikt och klassificering

Förvaltningsåtgärder för stora rovdjur
Toleransnivåutredningen föreslår följande förvaltningsåtgärder för att se till att skador av rovdjur inte överskrider toleransnivån:

  • Licensjakten på rovdjur inom renskötselområdet styrs i samråd med samebyarna, och med utgångspunkt från en riskmodell, till de områden där rovdjuren beräknas göra störst skada.
  • Ett skyddsintensivt område inrättas. Ett tydligt regelverk upprättas för förenklad skyddsjakt på rovdjur i direkt anslutning till områden för renkalvning, under tidsperioden direkt före, under och efter kalvning.
  • Licensjakt på lodjur införs i norra förvaltningsområdet samt inom Idre samebys betesområde under tidsperioden oktober till december.
  • Riktad skyddsjakt på järv införs i populationsreglerande syfte inom renskötselområdet. Om licensjakten under hösten inte haft avsedd effekt bör ytterligare möjligheter till jakt på lodjur tillåtas under mars månad.
  • Samebyarna ges möjlighet att upplåta skyddsjakt till annan.
  • Åteljakt på järv tillåts samt att Jordbruksverket gör en översyn av fo­derlagstiftningen för att se om det kan möjliggöra att ren kan an­vändas som åtelmaterial.

Varg är det rovdjur som ställer till med störst problem för ren­näringen och kan därför inte accepteras inom renskötselområdet. Tole­ransnivåutredningen efterfrågar en konsekvensanalys av vad en växande vargstam innebär för rennäringen. Kon­kreta handlingsplaner och konse­kvensanalyser för hur varg i renskötsel­området ska hanteras bör snarast utvecklas. I förebyggande syfte föreslås att en buffertzon upprättas för att minimera invandringen av varg söder­ifrån in i renskötselområdet.

Förebyggande åtgärder
Förebyggande verksamhet ingår redan idag i betydande omfattning i ren­skötselarbetet utan att det redovisas i varken tid eller pengar. På grund av olikheter i rennäringens förutsättningar vad gäller årstider, rovdjursam­mansättning, övriga intrång, topografi och driftstekniker etc. är det mycket svårt att ge förslag på generella förebyggande åtgärder.

Renägarna är enligt djurskyddslagen skyldiga att skydda sina djur mot onödigt lidande. Renskötarna måste ges bättre möjligheter att avliva rov­djurskadade renar och skydda sina djur mot rovdjursangrepp. Toleransni­våutredningen efterfrågar därför en översyn av terrängkörningslagen för att underlätta hantering av vapen motorfordon.

Företagsekonomiska konsekvenser
I nuläget upplever rennäringen att produktionsförlusterna är betydligt högre än vad som kompenseras av rovdjursersättningarna. De sekundära effekterna som merarbete och ökade omkostnader, är i många fall så stora att det är svårt att upprätthålla en produktiv renhjord och använda mar­kerna på ett optimalt sätt.
I vissa områden är det idag omöjligt att bedriva en ”ordnad renskötsel” och se till att renhjorden har en tillräcklig andel produktiva vajor. När antalet överlevande honkalvar inte räcker till för att ersätta de vuxna hondjur som dör, är risken överhängande att renhjorden kollapsar.

Det är en självklarhet att med högre kostnader blir marginalerna mindre och lönsamheten minskar eller uteblir helt. Vid lägre kostnader tål företaget större förluster utan att lön­samheten äventyras. Oavsett kostnader försvinner en betydande del av resultatet redan vid 5 procents förlust.

Ersättning för rovdjursinventering
Sametinget föreslår att ersättningarna för samebyarnas inventeringsar­bete ses över för att motsvara de faktiska kostnader som inventerings- verksamheten utgör. I väntan på översynen föreslås att ersättningen utökas med 1,8 miljoner kr per år, baserat på samebyarnas redovisade kostnader.

Kostnader för varg
Sametinget föreslår att särskilda medel avsätts för de olägenheter som uppkommer när varg kommer in i renskötselområdet. Ersättning måste utgå för nedlagt arbete vid varje enskilt tillfälle.

Förändring av viltskadeförordningen
För att rennäringen ska kunna vidta skadeförebyggande åtgärder måste det finnas ekonomiska förutsättningar. Toleransnivåutredningen anser att skadeförebyggande åtgärder inte ska dras av från samebyarnas ordinarie rovdjursersättning som sker idag. Utredningen föreslår därför en föränd­ring av 3 § viltskadeförordningen och att 5,1 miljoner kr årligen avsätts för förebyggande åtgärder exklusive åtgärder kopplade till varg.

Behov av nya studier
För att ytterligare öka kunskapen krävs fortsatta studier av rovdjurens predation på ren, och då på framför allt järv samt björn och örn i fjällom­rådet. Vid framtida studier av kungsörnens predation på ren bör även interaktionen kungsörn-havsörn studeras.

Begäran om tilläggsuppdrag
Toleransnivåutredningen anser att rennäringen måste få större inflytande i den regionala förvalt­ningen av rovdjuren än vad som sker idag. Sametinget begär ett tilläggsuppdrag för en översyn av ersättningssy­ste­met i sin helhet med syfte att ersättningarna ska täcka de faktiska förlus­terna, inklusive det merarbete rovdjuren orsakar rennäringen. I väntan på över­synen anser toleransnivåutredningen att ytterligare 34,3 miljoner kronor bör av­sättas per år, baserat på en uppdatering av dagens ersättningssystem.
Det saknas idag underlag för att beräkna kostnaderna för det merarbete rovdjuren orsakar renägarna, vilket behövs inför översynen av ersättningssystemet. Sametinget föreslår därför att regeringen avsätter fem miljoner kr till Sametinget för ett projekt som under ett år framåt doku­mente­rar det merarbete som rovdjuren orsakar renskötarna.

© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2017-06-12

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyRennäring
MenyRennäring
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?