tisdag 17 oktober 2017
Foto: Sametinget.

Vilka beslut får överklagas?

De beslut som Sametinget fattar, oavsett om det är tjänstemän eller politiker som fattar besluten, går i vissa fall att överklaga. Det beror på vad som står i förordningen som gäller ärendet.

Enligt 2 kap 7 § sametingslagen (1992:1433) gäller att Sametinget samt dess styrelses och nämnders beslut får överklagas endast om det finns särskilda föreskrifter om det. Vid införandet av sametingslagen ansågs det inte rimligt att ha en sådan ordning med generell möjlighet att överklaga beslut som fattas av tinget eller dess organ (prop 1992/93:32 s 65).

Ingen betydelse vem som fattat beslutet
Med särskilda föreskrifter avses bestämmelser som finns i olika författningar, vilkas tillämpning har lagts på Sametinget. Ett exempel på detta är att det anges i 14 § viltskadeförordningen (2001:724) att Sametingets beslut enligt denna förordning får överklagas. Möjligheten att överklaga gäller således oavsett vilket organ hos Sametinget som fattat beslutet. För överklagbarheten har det ingen betydelse om beslutet fattats av myndighetens tjänstemän, i styrelsen eller i en nämnd.

Beslut om prisstöd går inte att överklaga
I andra författningar, vilkas tillämpning har lagts på Sametinget, kan det särskilt anges att Sametingets beslut inte får överklagas. Ett exempel på detta är 5 § andra stycket förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött. Oavsett vilket organ hos Sametinget som fattat ett beslut med stöd av denna förordning är det alltså enligt samma förordning inte överklagbart.

Kulturrådets beslut går inte att överklaga
Sametinget har enligt 2 kap 1 § punkten 1 sametingslagen att besluta om fördelningen av statens bidrag och av medel ur Samefonden till samisk kultur och samiska organisationer samt av andra medel som ställs till samernas gemensamma förfogande. Det är grunden för kulturrådets bidragsförmedling och deras beslut. Det finns inte någon särskild föreskrift om att dessa beslut är överklagbara. Därför gäller huvudregeln enligt 2 kap 7 § att nämndens (det vill säga kulturrådets) beslut inte får överklagas.

Regleras i förordningar
Sammanfattningsvis kan man säga att möjligheten att överklaga ett beslut som fattas i Sametingets myndighetsutövning inte beror på vilket organ som fattat det aktuella beslutet. Det beror inte på om det är en tjänsteman eller politiker som fattat beslutet. Utan överklagbarheten regleras i den förordning som Sametinget tillämpar vid beslutsfattandet.

Hur överklagar man?
Ett beslut som får överklagas innehåller en överklagandehänvisning om hur man gör för att överklaga beslutet. De flesta av de överklagbara besluten prövas av förvaltningsrätten.

Rätt till domstolsprövning av civila rättigheter
Bestämmelserna om överklagande enligt förvaltningslagen (1986:223) tillämpas dock alltid om det behövs för att tillgodose rätten till domstolsprövning av civila rättigheter eller skyldigheter enligt artikel 6.1 i den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

© Sametinget 2017
Uppdaterad: 2013-03-12

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

Följ Sametinget

MenySametinget
MenySametinget
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?