torsdag 29 juni 2017

Sámedikki giellabargu

Okta Sámedikki láhkamearriduvvon doaimmain lea jođihit sámi giellabarggu. Bargu lea organiserejuvvon giellaossodahkii mii doaibmá ráđđeaddin ja áššedovdin, ja Sámi giellaguovddážii mas lea ovttasvástádus bargat olggosguvlui ja giela ealáskahttimiin.

Giellaossodaga bargu
Stuora oassi giellakonsuleanttaid barggus giellaossodagas lea sátne- ja gramatihkkadikšun. Sii gieđahallet giellaáššiid ja vástidit jearaldagaid olbmuin. Lea maid olu diehtojuohkinbargu giellalága ja iežá giellaáššiid birra. Bistevaš bargui gullo maiddái ráđđeaddin, siskkáldas jorgaleapmi, korrektuvralohkan, diehtoohcan ja dutkan ja maiddái báikenamaid dárkkisteapmi ja ođastuhttin . Sámediggi veahkeha dulkon- ja jorgalangaskkustemiin eiseválddiide ja earáide go lea dárbu.

Oktasaš sámi giellaovttasbargu Davviriikkain
Jagi 1974 rájis lea Davviriikkain gávdnon sámi giellalávdegoddi (SGL) gos visot giellavariatehtat leat mielde. SGL heaittihuvvui 2011:s go ii nagodan deavdit dálá dárbbuid ja hástálusaid, eandalii ruhtaváni geažil. 2013-2014 leat golbma sámedikki doaimmahan oktasaš prošeavtta giellabarggu organiseremis, Sámi giellagáldu-prošeavtta. Prošeaktaáigi lea dievvan(geassemánus 2014) ja dál ii gávdno makkárge davviriikkalaš giellaorgána. Golggotmánu 2014 rájes ovttasbarget Sámedikki giellakonsuleanttat Norgga Sámedikki giellabargiiguin oktasaš terminologiijabargguis dasságo oažžut sadjái ođđa davviriikkalaš giellaorgána.

Báikenammaráđđi
Sámedikkis lea ovddastus Báikenammaráđis. Bargojoavku ásahuvvui 2006 Sámedikkis, SOFI:s ja DAUM:as bargogohččosiin ahte hábmet váldolinjjáid ovttasdoaimmaide sámi báikenammabargui, mearridit bargomálle ja cegget njuolggadusaid sámi báikenamaid dárkkisteami várás.

Unnitlogugiellaláhka
Sámegiella lea almmolaččat dohkkehuvvon Davviriikkain sámi giellalágaid ásaheami bakte. Cuoŋománu 1 b.2000 dohkkehuvvui sámegiella (visot variánttat) almmolaš unnitlogugiellan Ruoŧas. Ođđa láhka našuvnnalaš unnitloguid ja unnitlogugielaid birra lea leamaš fámus ođđajagimáni 1 b. 2010 rájes. Sámegiela hálddašanguvlui gullet 19 gieldda davvi-Ruoŧas.

© Sametinget 2017
Uppdaterad: 2017-06-13

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter under regeringen.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

Följ Sametinget

MenySpråk
MenySpråk
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?