tisdag 19 mars 2024

Hållbar rennäring

Varför jobbar Sametinget med klimat- och miljöförändringar? Vi betraktar renen som den bästa indikatorn för förändringar i de ekosystem den verkar inom. Rennäringen är helt enkelt en värdemätare på landskapets tillstånd.

Klimatförändringar
Sametinget betraktar klimatförändringar som en kombination av varierande väderfenomen som yttrar sig lokalt på högst olika sätt. Växtligheten förändras (över lång tid) genom klimatförändringar, vilket är fundamentalt i samband med rennäringen. Dessutom sker stora förändringar av lokal karaktär vad gäller exploateringar och nyttjande av naturresurser i samband med klimatförändringarna. Därför måste olika lösningar hittas som tar hänsyn till alla de aspekter som finns i den lokala föränderliga miljön.

Många aspekter
Allt arbete som främjar en långsiktigt bärkraftig och hållbar rennäring bör utgår från en helhetssyn som tar hänsyn till samtliga aspekter som påverkar renens välmående och därmed rennäringens resiliens (förmåga att anpassa sig i olika sammanhang).

Renen i fokus
Renen är ett naturbetande djur som rör sig i landskapet beroende på tillgängligt bete, väder, topografi och årstid och precis som för andra naturbetande djur är det en överlevnadsfråga. Renen söker förutom bete även områden där den kan vara ostörd och skyddad från extrema väderförhållanden. Vintern är den mest kritiska tiden för djurets överlevnad. Det är samtidigt vinterbetesområdena som är mest påverkade av andra aktörer (skogsbruk, vattenkraft, gruvdrift med mera). Sametinget utgår från renens naturliga beteende och behov.

Markanvändning
Rennäringens markanvändning är kompatibel med annan markanvändning så länge markanvändningen inte omöjliggör att renen betar och rör sig på markerna under en viss årstid varje år. Ett hållbart skogsbruk till exempel är väl kompatibelt med rennäringen. Renskötseln styrs både av renens naturliga rörelsemönster som av yttre faktorer som växtligheten och lavförekomsten i området, vattendrag, vägar, rovdjurstryck, rättstvister m.m. En förändring i en faktor påverkar och förändrar helheten.

Ett kulturlandskapsperspektiv
Renskötseln är ett komplext ekosocialt system där människan, djuren och naturen står i ett nära ömsesidigt förhållande. Renskötseln anpassar sig till de naturliga förutsättningarna och präglas av en flexibilitet i förhållande till de yttre förhållandena. Sametingets åtgärder för att anpassa rennäringen till ett förändrat klimat syftar till att stärka rennäringen i detta komplexa system och att minska dess sårbarhet. Det enda sättet att jobba för en långsiktig fortlevnad och vidareutveckling av rennäringen är att ta hänsyn till alla de olika aspekter som den omfattas av och att därmed stärka systemets resiliens.

Resiliens
Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. För renen kan det handla om att klara av en hård vinter med dåligt bete. För en sameby kan det handla om att klara av ytterligare exploateringar på samebyns betesland. Det kan gälla allt från vindkraft och gruvor till turism eller att klara av en rättstvist både ekonomisk och psykosocialt. För den enskilda renägaren kan det handla om att hantera stora ekonomiska förluster på grund av hög rovdjurspredation.

Resiliens innefattar alltså både förmågan att stå emot stress eller förändring och att återuppbygga viktiga funktioner som gått förlorade. I längden kräver detta en förmåga att flexibelt anpassa och förnya sig.

Varför resiliens?
Resiliens är ett naturligt angreppssätt inom rennäringen och har alltid använts för att bemöta utmaningar. En ökad förståelse av resiliens i sammanflätade system av människor och natur, sk socioekologiska system, blir allt viktigare för att klara av de påfrestningar som klimatförändringar och annan miljöpåverkan innebär.

Socio-ekologiskt system
Rennäringen och den samiska kulturen är ett väldigt bra exempel där människan, naturen och djuren bildar ett sådant socioekologiskt system som har utvecklats gemensamt över en lång tid. Det som utmärker resiliens är dels att det så tydligt fokuserar på samverkan mellan ekologiska och sociala system, dels att det inte förutsätter en linjär, förutsägbar utveckling. Strategier baserade på resiliens innebär därför att vi måste förvänta oss överraskningar och stärka systemens förmåga att anpassa sig till framtida förändringar. Fokus ligger på interaktioner, processer och mekanismer som präglar samspelet mellan rennäringen (renen), samhället och ekosystemen. Ambitionen är att utveckla förståelsen av det komplexa socioekologiska systemet som rennäringen är och bidra med de nya insikter och redskap som krävs för att säkra dess fortlevnad och hållbar vidareutveckling.

© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2016-06-15

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyRennäring
MenyRennäring
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?