fredag 15 december 2017

Unnitlogupolitihkalaš doaibma

Suomagiella, jiddisch, meänkieli, romani chib ja sámegiella leat leamaš náššuvnnalaš unnitlogugielat Ruoŧas jagi 2000 rájis. Unnitlogugiellaláhka ásahuvvui 2010 ja Sámediggi ja Leanastivra Stockhoalmmas galget dárkkistit ahte láhka čuovvujuvvo. Earenoamážit mánáid kultuvrralaš identitehta galgá nannejuvvot danin go leat mánát geat dolvot giela viidáset boahtteáigái.

Sierra sajádat
Ulbmil giellalágain ja unnitlogulágain lea ahte suddjet náššuvnnalaš unnitloguid, nannet sin vejolašvuođaid váikkuhit ja doarjut gielaid vai bissot eallin. Gávdnojit ollu unnitlogugiela Ruoŧas muhto dáin namahuvvon náššuvnnalaš unnitlogugielain leat earenoamáš suodjalus danin go dát gielat leat gávdnon Ruoŧas guhká ja oaivvilduvvojit gullot ruoŧa kulturárbái.

Manin sierra suodjalus?
Jurdagat ovtta ovttastuvvon náššunalstáhta birra ovttain gielain vuolgá 1800-logus ("Ruoŧas mii ságastit ruoŧagiela"). Vel otne nai sáhttá leahkit váttis olbmuide ipmirdit ahte gávdnojit unnitlogut Ruoŧas mat háledit geavahit ja ovddidit iežaset gielaid. Sin gielat leat guhkes áiggi leamaš oaidnemeahttumin ja bidjojuvvon doaresbeallái ja danin leat ge biestan sihke ságasteddjiid ja ságastanarenaid. Danin lea ge bajásráhkadeapmi losses ja váttis proseassa.

Ovttasráđđádallan
Visot mearrádusa mat gusket náššuvnnalaš unnitloguide galgá suohkan áinnas váldit ovttasráđđádallamis unnitlogujoavkkuid ovddasteddjiiguin. Sáhttá váldit oktavuođa soames servviin dehe ásahit sierra čujuhusjoavkku.

Dárkkisteapmi ja ruovttoluotta čilgehus
Leanastivra Stockhoalmmas ja Sámediggi leaba ožžon bargogohččosa dárkkistit got láhka náššuvnnalaš unnitloguid ja unnitlogugielaid birra (2009:724) geavahuvvo hálddašaneiseválddiin. Ovttas soai čilgeba ruovttoluotta ráđđehussii (Bargomárkandepartemeanta) got láhka lea čuovvujuvvon, makkár doarjagat ja buohtalasti doaimmat leat čađahuvvon ja makkár gelbbolašvuođaloktendoaimmat leat čađahuvvon ja evttoheaba vejolaččat maiddái iežálágán ruhtavuoruhemiid.

Golbma menestumi faktorat
Leanastivra ja Sámediggi dahkaba analysa čielggademiin suohkaniin ja eanadikkiin/guovlluin hálddahusguovlluin ahte leat golbma menestumi faktora:

  • ahte doaimmas leat čielga ulbmilat ja čielga nanustupmi sihke politihkalaš ja doaimmalaš jođiheamis
  • ahte gávdno čielga buohtastahtti funkšuvnna unnitlogudoaimma várás
  • ahte gávdno doaibmi ovttasráđđádallan guoskevaš náššuvnnalaš unnitloguiguin

Dát golbma faktora leat dehálačča menestumi bargui go galgá suddjet ja ovddidit náššuvnnalaš unnitlogugielaid.

Mainna Sámediggi sáhttá veahkkehit?
Ráđđeaddima, diehtojuohkima ja iežá doaibmabijuid bakte sáhttá Sámediggi doarjut iežá hálddašaneiseválddiid lága geavaheami oktavuođas.

© Sametinget 2017
Uppdaterad: 2017-03-02

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenySpråk
MenySpråk
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?