lördag 20 juli 2019

Tal av Ingrid Inga vid seminarium om traditionell kunskap

Sametingets styrelseordförande Ingrid Inga höll ett tal om strategiarbete och kommunikation om traditionell samisk kunskap i Sverige vid ett seminarium i Kautokeino, Norge, 22-23 mars 2011.

Tidig dokumentation
För 100 år sedan skrev Johan Tuuri boken Muitálus sámiid birra som handlar om en renskötares liv i början på av 1900-talet. Johan Tuuri kunde väl inte ana vilken betydelse boken skulle få för oss samer på 2000-talet. I Muitalus sámiid birra dokumenterade Tuuri samisk praktisk traditionell kunskap som vi nu på 2000-talet har stor nytta av. Turri skrev dessutom på samiska vilket gör att boken har ett ännu större värde eftersom samiska språket är bärare av den tysta kunskapen.

Kvinnliga forskare
I nutid vill jag lyfta fram två kvinnliga samiska forskare som genom sina avhandlingar har dokumenterat viktig traditionell samisk kunskap. Jag tänker på professor Gunvor Guttorms avhandling om duodji och och Ylva Jannok Nuttis om samisk etno-matematik.
Om Johan Tuuris bok är ett bra exempel på dokumentation av praktisk samisk traditionell kunskap av en renskötare som levde nära naturen och marken och renen så är Gunvor Guttorm och Ylva Jannok-Nutti goda exempel på hur samisk traditionell kunskap kan dokumenteras i nutid och hur traditionell kunskap också kan omvandlas till vetenskaplig/akademisk kunskap.

Varför är árbediehtu så viktig idag?
Árbediehtu har alltid funnits i det samiska samhället. Den kunskapen har gett oss samer möjligheter att anpassa oss till nya och ändrade förutsättningar för vårt sätt att leva. Árbediehtu är oftast muntlig kunskap som överförts från generation till generation. En förutsättning för överföring av kunskapen mellan generationer är det samiska språket.

Den samiska kunskapen är både gemensam för alla samer samtidigt som vissa kunskaper tillhör bara familjen och släkten, siidan eller samebyn. Kunskapen omfattar allt i vår vardag allt ifrån naturen, renen, markerna, familjen och släkten, om mat, kläder, hantverk, språk, världsbild, väder

Per-Mikael Utsi redovisade i sin rapport Traditionell kunskap och sedvänjor inom den samiska kulturen (2007) att den hittillsvarande dokumentationen om samer är ytlig och osystematiserad. Utsi konstaterar att det samiska folket fortfarande har mycket traditionell kunskap kvar men att det är bråttom att dokumentera den.

Om vår kunskap försvinner, då försvinner också grunderna för det samiska samhället, kulturen, näringarna – därför är arbetet med traditionell kunskap viktig för oss samer. Det är också viktigt att vi samer själva tar ansvar för att dokumentera, bevara och skydda den.

Nya förutsättningar
I dag har förutsättningarna att överföra den samiska kunskapen från en generation till nästa, starkt förändrats med förändrade levnadssätt även i det samiska samhället. Ett exempel är att skolan har t ex tagit över en del den roll som far- eller morföräldrar hade att förmedla samisk traditionell kunskap till barnen.

Därför behövs idag nya sätt att dokumentera, överföra, skydda, bevara och förmedla samisk traditionell kunskap från en generation till nästa inom det samiska samhället.

I FN:s konvention om biologisk mångfald (1993) har urfolks traditionella kunskap särskilt lyfta fram i artikel 8 j och 10 c som viktiga beståndsdelar för hållbar utveckling. Det här har inneburit att även det omgivande samhället och internationella organ alltmer uppmärksammar urfolks traditionella kunskaper som värdefulla oftast på grund av urfolkens sätt att bruka av land och vatten på ett hållbart sätt som bevarar den biologiska mångfalden. (Sápmi, Arktis).

Det här är ett annat exempel – det omgivande samhällets efterfrågan av samisk traditionell kunskap – som också visar att behövs nya sätt att dokumentera, överföra, skydda, bevara och förmedla samisk traditionell kunskap som kan komma till nytta för omgivande samhället.

Vad gör Sametinget i Sverige?
Sametinget i Sverige har sedan 2006 arbetat med synliggöra samisk traditionell kunskap både inåt det samiska samhället och för det omgivande samhället. Att synliggöra vår kunskap är att värdesätta den lika högt som annan kunskap. Per-Mikael Utsi har i sin förstudierapport 2007 redovisat att det finns ett stort behov att samer själva kartlägger och dokumenterar traditionell kunskap. Utsi föreslog ett stora dokumentationsprojekt eftersom han bedömde att det är bråttom att dokumentera den traditionella kunskapen innan den försvinner.

Under 2007 och 2008 genomförde Sametinget tillsammans med Naptek/CBM det samiska initiativet. Av ett 40 tal ansökningar beviljades 14 lokala dokumentationsprojekt som skulle pröva olika metoder för dokumentation av samisk traditionell kunskap. Projekten har resulterat i en metodbok för dokumentation och bevarande av lokal och traditionell samisk kunskap

Sametinget har också i Eallinbiras – livsmiljöprogrammet synliggjort det stora värdet av samiska traditionell kunskap och att traditionell kunskap är en av grunderna för vårt framtida samiska samhälle och vårt eget arbete med samisk hållbar utveckling. I Eallinbiras prioriteras revitalisering av samisk kunskap

År 2010 antog Sametinget ett policydokument för Árbediehtu – för att främja och stärka traditionell kunskap i det samiska samhället. Syftet med Árbediehtu är att synliggöra och värdesätta traditionell kunskap lika högt som t ex vetenskaplig kunskap och annan erfarenhet.

Förutom dessa två strategidokument arbetar Sametingets nu tillsammans med Naptek (Nationellt program för bevarandet av lokal och traditionell kunskap) och med ansvariga departement med lyfta fram samisk traditionell kunskap som en viktig nationell, nordisk och internationell kunskapsbank för hållbar utveckling. Som grund för detta arbete ligger artikel 8 j och 10 c i konventionen om biologisk mångfald. Alltfler experter inser att urfolk och urfolks traditionella kunskaper är en del av lösningen av bl a klimatproblemen.

Sametingets har hittills arbetet med traditionell samisk kunskap på lokal och nationell nivå. Vår roll i detta framtida arbete med traditionell kunskap är först och främst att se det samiska samhällets framtida behov och utmaningar. En del i det arbetet är att göra det möjligt för det samiska samhället att bibehålla, skydda och bevara samisk traditionell kunskap. Vår roll är också att fortsätta göra det omgivande samhället – nationell och internationellt - medveten om vilken kunskapsbank som vi samer och det samiska samhället har. Vi har genom årtusenden visat att på ett hållbart sätt att leva och vi kan genom våra traditionella kunskaper bidra till en hållbar utveckling i världen i övrigt.

Eftersom Sametingen i Norge och Finland också arbetar med samisk traditionell kunskap så vill jag påminna om att Sametingen inom ramen för Samisk parlamentariskt råd har ett ansvar att utformar en gemensam övergripande strategi för samisk traditionell kunskap. En sådan strategi behövs

  • för skydd och bevarande av samisk traditionell kunskap alla dimensioner – mot kommersialisering och exploatering - SPR bråttom
  • för dokumentation, bevarande och förmedling av traditionell samisk kunskap utifrån det samiska samhällets behov
  • för vitalisering av samisk traditionell kunskap internt inom det samiska samhället
  • för att samisk traditionell kunskap blir en viktig del av den samlade kunskapen både inom Sápmi och för det omgivande samhället
  • för stärka utbildning och forskning om samisk traditionell kunskap
  • för att skapa och utveckla en samisk förvaltning av árbetdiehtu

Tack för mig!

Ingrid Inga
tel. 070-773 77 62

© Sametinget 2019
Uppdaterad: 2014-12-02

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?