fredag 12 april 2024

Slutrapport om fokalpunktsuppdraget om traditionell kunskap

I december 2020 gav regeringen Sametinget i uppdrag att under åren 2021–2023 ha ett övergripande samordnings­ansvar för artiklarna 8j och 10c i Konventionen om biologisk mångfald (CBD). Uppdraget har nu redovisats till regeringen, Klimat- och näringslivsdepartementet (tidigare Miljödepartementet).

Här följer en sammanfattning. Den fullständiga rapporten finns i högerspalten.

Organisation

Fokalpunkten utgörs av en kontaktperson på Sametinget och en arbetsgrupp har bildats. Sametinget arbetar i nära samverkan med Centrum för biologisk mångfald (CBM) Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). CBM ansvarar för annan kunskapstradition än den samiska eftersom Förordningen (2009:1395) med instruktion för Sametinget sätter ramarna för Sametingets uppdrag. Uppdragsgivare är Klimat- och näringslivsdepartementet (tidigare Miljödepartementet). Uppdraget leds av arbetsgruppen med lika andel representation från Sametinget och CBM.

Målgrupper

Hittills identifierade målgrupper för arbetet är kunskapsbärare genom deras intresseorganisationer, myndigheter, kommuner och regioner, aktörer kopplade till kunskapsspridning, statligt och privat ägda företag, departement och rättsväsendet. Prioriterade målgrupper har innefattat kunskaps­bärare, ett flertal myndigheter och andra berörda aktörer såsom universitet och muséer. Ett fyrtiotal olika organisationer har deltagit i arbetet i olika utsträckning genom det programråd som har bildats. Samtliga länsstyrelser, delar av näringslivet och de statligt ägda bolagen, har ännu inte kunnat prioriteras fullt ut.

Programrådet

Hittills har närmare 40 representanter från målgrupperna deltagit i olika utsträckning. Programrådet är i sig en  arena för mötet mellan myndigheter, intresseorganisationer och andra aktörer. Representanterna har i varierande grad deltagit på fysiska och digitala möten, bidragit till Sveriges inspel till skrivelser till CBD-processerna och andra aktiviteter relaterade till uppdraget. Målgruppernas deltagande har skett på frivillig basis. Frivillighet kan innebära en begränsning då genomförandet hos centrala myndigheter inte alltid har kunnat prioriteras på grund av resursbrist eller då genomförandet inte har varit uttalat i uppdrag eller regleringsbrev. Några myndigheter avböjde redan initi­alt deltagande i programrådets arbete utan att precisera anledningen till beslutet och någon har inte svarat på inbjudan. Några har av olika skäl valt att lämna programrådet under resans gång.

Programrådet har efter hand utvecklats och fungerar som en plattform för dialog och kunskapsspridning och för att förankra arbetet med uppdraget.

Kunskapsspridning

Arbetsgruppen har tillsammans med programrådet tagit fram ett digitalt kunskapsmaterial samlad och översiktlig information som grundläggande beskriver CBD, artiklarna 8j och 10c och uppdraget som tematisk fokalpunkt. Materialet kan ses som en grundläggande sammanställning som har potential att utvecklas till digitala, målgruppsanpassade utbildningar.

Sametinget utgår i sitt dagliga arbete från sitt livsmiljöprogram Eallinbiras (antaget av Sametingets plenum 2009 och uppdaterat 2021). Sametinget har bidragit, tagit initiativ och bidragit till eller deltagit i exempelvis:

  • Expertgrupper inom EU
  • Förhandlingsunderlag
  • Deltagande vid förhandlingsmöten
  • Genomfört side-event tillsammans med dåva­rande Miljödepartementet under COP15 – med presentation av kunskapsmaterialet på engel­ska
  • Kontaktskapande med motsvarande fokalpunk­ter ibland annat Finland, Guatemala och Nya Zeeland
  • Innehaft rollen expert – nominerad från Sverige och även fungerat som co-chair under expertgruppsmötet för 8j-frågor i Nairobi, juli 2023
  • Expertmöte om 8j-frågor, CBD i Manaus, Brasilien, juli 2023 och under CBD:s arbetsgruppsmöte för 8j-frågor i Genève, november 2023

Expertgruppens mandat var att vara rådgivande till den fortsatta utvecklingen av det nya arbets­programmet för artikel 8j-frågor och möjliga institutionella arrangemang. När det gäller al­ternativ för fortsatt struktur för 8j-arbetet fanns konsensus i expertgruppen för alternativet att etablera ett permanent underorgan (subsidiary body). Under arbetsgruppsmötet i november fanns ett brett stöd för att etablera ett nytt permanent organ, men alla länder var inte övertygade. Förslaget kommer därför att förhandlas vidare på COP16 hösten 2024.

Den inledande fasens övergripande erfarenheter

Långsiktighet: Att skapa förutsättningar för de förändringar av förhållningssätt som lyfts i CBD:s artiklar 8j och 10c tar tid och kräver kontinuitet och långsiktighet i processen. Avbrott innan förhållningssättet har förankrats i organisationer innebär i realiteten att man måste börja om från början.

Mötet mellan det internationella och det nationella: Arbetet inom fokalpunktsupp­draget har till en betydande del handlat om att föra samman resultatet från de internationella förhandlingarna med det nationella genomför­andearbetet och de lokala brukarnas vardag, och vice versa.

Bästa möjliga kunskap: Åtgärdsmål 21 i CBD:s nya globala ramverk för biologisk mångfald från december 2022 handlar om att beslut ska baseras på bästa möjliga kunskap oavsett om denna baseras på vetenskap, traditionell kunskap eller andra källor till information. Hur vet vi om ett beslut är grundat på bästa möjli­ga kunskap?

Delaktighet i beslut: Åtgärdsmål 22 i ramverket poängterar vikten av delaktighet i beslutsfattande och i processer som rör biologisk mångfald. Vilka perspektiv är inte med i grunden till beslutet när vi inte inkluderar urfolk eller lokalsamhällen (enligt CBD:s definition)? Hur får man med kunskapsbärarna i sådana processer? Vetenskap och traditionell kunskap ska anses som lika värdeful­la i beslut. Dit har vi inte kommit än. Fortfarande finns det på myndigheter ofta ett visst uttalat eller outtalat ifrågasättande av tradi­tionell kunskap.

Samisk och annan kunskapstradition: CBD poängterar vikten av att inkludera såväl urfolk som lokala samhällen med traditionella livssätt i förvaltning av biologisk mångfald. Fokalpunkts­ansvaret för artiklarna 8j och 10c i CBD bör även i fortsättningen innefatta all traditionell kunskap och allt hållbart sedvanebruk, såväl samisk som annan kunskapstradition, och även möjliggöra arbete både nationellt och internatio­nellt. CBM är en naturlig samverkanspart i ett fortsatt uppdrag.

Låg grundkunskap och institutionell för­ankring: Kunskaperna om CBD är låg både på myndigheter och bland de tjänstepersoner som borde ta hänsyn till dessa i sitt beslutsfattande. Detta gäller särskilt myn­digheter som inte direkt sysslar med naturvård eller liknande men vilkas verksamhet på olika sätt berör möjligheterna att uppnå CBD:s intentioner vad gäller artiklarna 8j och 10c. Det finns  behov av kunskapshöjande insatser för att säker­ställa en kunskapsmässig miniminivå på myndig­heter och bland beslutsfattare. Det behöver också säkerställas att kunskapen blir institutionell och inte personberoende.

Bristfällig insikt: Även kunskapsbärarna har bristfälliga insikter om värdet av deras kunskap för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald och på vilket sätt de kan använda artiklarna 8j och 10c i dialog med exempelvis myndigheter. Det finns ett intresse och en vilja att lära sig och målgrupperna frågar efter mer information, konkreta exempel och kunskapshö­jande insatser.

Gränsöverskridande möten: Det är värdefullt att skapa gränsöverskridande arenor för dialog där både beslutsfattare och kunskaps­bärare finns med. Det är också värdefullt att involvera utbildningsaktörer och informatörer, såsom muséer och universitet.

Slutsatser

Uppdraget har hittills inte gett utrymme för någon uppföljning av långsiktiga resultat eller effektmål. Arbetet har hittat former som börjar ge ringar på vattnet i form av nya samarbeten, initiativ, förfrågningar och aktiviteter hos målgrupperna vilket i sin tur ger anledning att betona den kontext uppdraget befinner sig i och hur det bidrar till måluppfyllnad, både nationellt och internationellt.

Myndigheters ansvar och roll i genomförandet behöver markeras då flera av dem upplever resurs­brist eller inte kan se att deras medverkan ryms inom övriga uppdrag. Vi föreslår därför att regeringen tar ställ­ning till vilka myndigheter som bör ges särskilda uppdrag att bidra till genomförandet av artiklar­na. Uppdraget är långsiktigt, vilket har avspeglat sig i genomförandet. Ett uppehåll skulle innebära att man på kort tid åter står på ruta ett.

 
© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2024-01-11

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyMiljö & Samhälle
MenyMiljö & Samhälle
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?