onsdag 20 oktober 2021
Asta Balto
Asta Mitkijá Balto föreläste i Liksjoe/Lycksele. Foto: Marie Enoksson.

Asta Balto om dekolonisering i Sápmi

Asta  Mitkijá Balto föresläste under Sametingets framtidskonferens om livskvalitet ur ett urfolksperspektiv. Hon tog upp risken med att ett diskriminerat folk börjar diskriminera varandra. - Att bråka inbördes tar mycket energi och vi sårar bara oss själva, sa hon bland annat.

Urfolken har olika livskvalitet och lever under olika villkor, ändå har vi gemensamma nämnare och gemensamma intressen. Balto tog upp exempel från maorierna på Nya Zeeland under sin föreläsning.

Livskvalitet
Det är ett faktum att den samiska befolkningen inte har ökat som andra folks. En del har assimilerats in i den nordiska befolkningen och kallar sig inte längre samer. Ungefär hälften av samerna har förlorat sitt språk. Viktiga kriterier för hög livskvalitet enligt FN är livslängd, formell utbildning och levnadsstandard. Enligt rapporten Arctic Human Development Report (2004) finns det enligt de intervjuade andra faktorer som har stor betydelse för människor i de arktiska områdena. Dessa faktorer är:

  • Självbestämmande
  • Kulturell kontinuitet
  • Närheten till naturen

Tänkesättet
Studier från 2003 som gjorts på samiska läroplaner i Norge och Sverige visar att åtgärder som införts för att stärka det samiska perspektivet i skolan i det samiska området inte når sitt syfte. Varför inte? Några orsaker är att den omgivande majoritetskulturen är alltför stark. Även lärarnas tänkesätt påverkas. Ett "koloniserande" tänkesätt försvagar det samiska perspektivet. Och vad är egentligen det samiska sättet?

Fyra steg
Det är kartan i vårt inre som bestämmer våra gränser. För att genomskåda kolonialismen kan man gå till väga på flera sätt. Balto visade en cirkel med fyra väderstreck:
1. Steg ett är att göra en kartläggning eller diagnos över vad man varit med om som folk. Vad hände? Hur klarade vi oss?
2. Sedan behöver vi ord och termer för att utforma teorier och analysera (här behövs utbildning och forskare).
3. Steg tre är en process av helande till folken, till samhällen, till grupper, till enskilda människor.
4. Den fjärde biten handlar om visioner och målsättningar för bättre villkor och förutsättningar i framtiden.
(Idé: Battiste 2000)

Ökad medvetenhet
Några goda råd som Asta Balto gav vidare från maoriernas arbete mot självbestämmande var till exempel att tala om att öka medvetenheten istället för att prata om "dekolonisation" (för det fortsätter att hålla kolonisatörerna i centrum). Vi behöver förstå historien men vi ska fokusera framåt på möjligheterna. Vi ska konfrontera kolonisatören men också konfrontera oss själva, förklarade hon.

Byta fokus
Genom att byta fokus från vad andra ska göra för oss, kan vi sluta vänta och istället ta initiativ.
- Vi avstår från negativa diskussioner och slutar klaga. Genom en positiv motivation istället för en negativ kan vi komma ur offerrollen, betonade Balto. Det trista är att ett diskriminerat folk så ofta diskriminerar sig själv.

Självskadebeteende
Vi sårar varandra och bråkar inbördes. Det tar mycket energi och spelar bara kolonisatörerna i händerna. Det koloniserade folket koloniserar således sig självt... sade Asta Balto.
- Vi behöver bli befriade från att skada varandra som samer. Det finns många exempel på hur vi delar upp oss i grupper och misstänkliggör varandra: nord, lule, syd, de som kan samiska och de som inte kan samiska, de som har renar och de som inte har renar, de som har kolt och de som inte har kolt osv.

Släpp loss kreativiteten!
Den koloniala strategin är att sätta oss i arbete med triviala saker. Så länge vi bråkar inbördes förändras ingenting.
- Släpp loss kreativiteten! uppmanade Balto.
Hon nämnde avslutningsvis det gemensamma kulturpolitiska manifestet från 1971. Det finns en gemensam grundtanke som vi kan luta oss mot:

"Vi är samer och vi vill vara samer, utan att därför vara varken mer eller mindre än andra folk i världen". 


© Sametinget 2021
Uppdaterad: 2021-05-11

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-15.00
Öppettider kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?